Kultur: Begreppet “klassisk musik”
Vad är meningen med en gemensam term för allt från gregoriansk sång över Bach, Wienklassicismen, Wagner och den lättsammaste pop-operett till den mest utrerade atonala modernism? Det frågar sig Jan Olof Bengtsson i denna kulturreflektion.
Kultur: Begreppet “klassisk musik”
Publicerades 2016-09-01

Jag förstår inte den utbredda, ja totalt dominerande användningen av begreppet ”klassisk musik”. Den täcker ingen meningsfull, enhetlig kategori. Skillnaderna är större mellan olika slags ”klassisk musik” än mellan delar av den och delar av annan musik. Det finns ingen tillräcklig likhet mellan de olika slagen av musik inom den. Termen är både missvisande och kitsch-artad.

Men någon diskussion om den tycks överhuvudtaget inte föras, den förefaller accepteras som helt okontroversiell – och inte bara bland icke-specialister. Det mest förbluffande är att den inte sällan helt okritiskt används även bland professionella musiker inom något av de många ingående musikformerna, av professionella musikkritiker och musikhistoriker.

Klassicistisk musik är en annan sak. Men det är ju inte enbart den som avses. Relationen mellan de olika betydelserna av “klassisk” är en av de saker som gör termen problematisk långt över gränsen till det oacceptabla.

Klassisk används ofta som synonym till klassicistisk, men redan innan vi kommer till dagens användning i sammanställningen ”klassisk musik” har ju begreppet ”klassisk” också fått en långt vidare mening.

“Klassisk musik” innefattar ju idag hela den allmänna definitionen av “klassisk”: även om denna härrör ur definitionen av ”klassicistisk” eller av ”klassisk” med strikt syftning på den klassiska antiken, har den frigjorts från de därmed sammanhängande specifika, innehållsliga bestämningarna.

Nationalencyklopedin definierar bara klassisk som något ”som har erkänt bestående konstnärligt och kulturellt värde”, och ”klassisk musik” som ”musikverk som lyfts fram som speciellt värdefulla och därvid blivit del av ett kulturarv”.

Men trots att betydelsen av ett kritiskt omdöme fortfarande impliceras har den selektiva process som här förutsätts bortfallit i dagens användning av termen ”klassisk musik” till förmån för en ren genredefinition, om man kan tala om det när det gäller en så ofantligt omfattande kategori.

Termen klassicistisk är acceptabel för Wienklassicismen, även om den kanske inte är helt självklar i beaktande av skillnaderna mellan konsterna och klassicismens innebörd inom de övriga. För hundra år sedan förekom, att döma av Ugglan, inte ”klassisk musik” i dagens mening.

Då avsågs med begreppet enbart vad jag för tydlighetens skull kallar den ”klassicistiska” musiken – med Ugglans formulering, ”företrädesvis Händel, Haydn, Mozart och Beethoven i dennes två första perioder”, musik som utmärktes av ”melodiens klarhet och behagfulla afrundning, rika musikaliska idéers fullt harmoniska uttryck i en genomskinlig, strängt regelbunden form”.

Det är bara i musikhistorien som man skiljer en (i detta sammanhang, med dess specifika bestämningar) egentlig, klassicistisk epok från annan klassisk musik genom att knyta den till namnet Wien.

Idag är man tvungen att använda namnet Wien för att beteckna klassicismen just på grund av användningen av det allmänna begreppet “klassisk musik”: det finns inget motsvarande begrepp inom litteratur- eller konsthistorien.

Där förekommer “klassisk” i betydelsen “klassicistisk”, och när “klassisk” används i Nationalencyklopedins mening är det på helt annat, och korrekt, sätt en kritisk kategori och inte en fullständigt amorf genrebeteckning som otillbörligt innefattar ett generellt kritiskt omdöme.

Det är inte bara så att det, liksom det i litteratur- och konsthistorien finns mycket som inte är klassicistisk litteratur och konst, i musikhistorien finns mycket som inte är klassicistisk musik.

Det är också så att liksom det i litteratur- och konsthistorien finns mycket som inte är klassisk litteratur och konst, finns i musikhistorien mycket som inte är klassisk musik. Skillnaden är att där mycket av detta ändå kallas så.

Mitt syfte är givetvis inte att nedvärdera den musik som benämns på detta sätt. Det inom denna kategori som är klassiskt i den vidare meningen – klassicistiskt eller ej – är oöverträffat inom musiken som sådan, som helhet. Och Nationalencyklopedins definition av ”klassisk” är kanske otillräcklig.

Ugglan anger ”mönstergill, af beståndande värde, ypperlig”. Det klassiska bör kanske anses äga en grad av “ypperlighet” som även sådant som i och för sig har mer eller mindre erkänt bestående konstnärligt och kulturellt värde kan sakna.

Vill man med termen ”klassisk musik” bara signalera att det är fråga om musik med bestående konstnärligt och kulturellt värde är avsikten för det mesta lovvärd, åtminstone när det handlar om äldre musik. Den har ett sådant värde. Men det innebär ändå en problematisk begreppsinflation när allt det nu avsedda ska benämnas just ”klassiskt”, vilket lätt inses om vi jämför med de andra konsterna.

Det är inte bara så att huvudepokerna och -strömningarna av äldre konst och litteratur inte sammanfattas medels denna term, utan också så att man inte på detta sätt benämner en med dessa förment sammanhängande, i nuet producerad typ av konst och litteratur, skild från andra.

När jag har tagit upp denna terminologiska fråga med musiker som säger sig ägna sig åt ”klassisk” musik har engagemanget varit begränsat. Men nyligen kom en av dem med en rad argument. Alla förefaller mig ohållbara.

”Klassisk” musik är, framhöll han, alltid noterad, eller närmare bestämt helnoterad. Men hur kan detta kontingenta historiska faktum utgöra en tillräcklig grund för avgränsningen mot andra former av musik när ingenting hindrar helnotering även av dem?

Därför, blev svaret, att det har att göra med musikens tillkomst, dess skapande. Men det faktum att den ”klassiska” musiken först skrivits och fortsätter skrivas ned medels notering är i mina ögon, eller öron, inte tillnärmelsevis tillräckligt för den rådande distinktionen och terminologin.

Även andra slags musik kan skapas, och kommer att kunna skapas, på just detta sätt. Hit hörde också argumentet om den starkt begränsade improvisationen i den ”klassiska” musikens framförande. Men det finns i detta ingenting som principiellt, konstitutivt, skiljer den ”klassiska” musiken från vissa andra musikformer.

Inte heller det vidare argumentet att den historiska sociala aspekten, att ”klassisk” musik komponeras och spelas av musiker som är anställda av hov, kyrkliga och världsliga furstar o.s.v., är i sig tillräcklig som ett kriterium för bestämning av en typ av musik som sådan; även den är kontingent (det var ju också mycket länge sedan den definierade tillkomsten av den avsedda musiken), och än mer extern.

Jag ser, slutligen, inte heller något behov av att ersätta begreppet med något annat. “Konstmusik” är exempelvis också missvisande, av delvis liknande skäl, för att inte tala om ”seriös musik”.

Begreppet är helt enkelt onödigt. Det räcker att dess nuvarande användning upphör. Det finns ingen anledning för oss att mena det vi menar när vi använder det. Däremot ska vi förstås fortsätta använda det när vi menar det vi bör mena med det: ett kritiskt omdöme.

Ett omdöme som också kan gälla annan musik. Den fullständigare definitionen av ”klassisk”, där graden av ypperlighet kompletterar det blotta bestående värdet, innebär en större urskillning i förhållande till det av den nuvarande problematiska kategorin implicerade, förfelade (om än kanske inte längre alltid avsedda) värdeomdömet. Det följer givetvis att det verkliga värdeomdöme jag avser och efterlyser i en genremässigt utvidad tillämpning likaledes, för att behålla sin meningsfullhet, måste bygga på strikta kriterier.


                           




Annons:


Om Pride och människovärdet
Människovärdesprincipen gäller för alla. Men människans förutsättningar gäller också för alla. När ”HBTQ”-rörelsen vänder sig mot dessa motverkar den människovärdet.

Livets marsch i Linköping
På nationaldagen marscherade ett femtiotal personer för livet.


Israel firades på Öckerö
Med anledning av staten Israels 70-årsfirande hölls en samling på Öckerö den 21 april

Det enda partiet som står upp för de ofödda
Kristna Värdepartiet är det enda partiet som verkligen står upp för de ofödda, menar Annette Westöö.


Kulturens tystnad
Om den svenska kulturen och dess relation till kommunismen.


Skolan
Krafttag mot våldet i skolan
Krafttag mot våldet i skolan
Krafttag krävs mot våldet i skolan. En trygg skolmiljö är grundläggande för barnens psykiska välbefinnande, skriver Lars Borgström och Annette Westöö, talespersoner för Kristna Värdepartiet.

Kristna Värdepartiet
Samtycke – den sista moraliska bastionen!
Samtycke – den sista moraliska bastionen!
Debattartikel av Mats Selander, ordförande för Kristna Värdepartiet




Inrikes
Medborgarjournalisten Bechir Rabani död – arbetade med granskning av Aschberg.
Medborgarjournalisten Bechir Rabani död – arbetade med granskning av Aschberg.
Bechir Rabani, känd från organisationen Megafonerna, avled plötsligt tidigt på fredagsmorgonen under mystiska omständigheter.

Inrikes
Unik granskning av Robert Aschbergs verksamhet
Unik granskning av Robert Aschbergs verksamhet
Robert Aschberg med ett tydligt kommunistiskt förflutet har hyllats i medier som “trolljägare” och flitig “antirasist”. Men vilka motiv och krafter ligger egentligen bakom hans arbete?


Inrikes - Intervju
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Intervju med aktören för en av Sveriges mest aktiva alternativmediasajter.

Nyheter - Norden
Islamistiska regler i danska skolor
Islamistiska regler i danska skolor
Två före detta lärare vid skolan Nord-Vest beskrev hur barnen på skolan talade om danskar i termer som "de och vi". I en poesitävling komponerade flera barn dikter som beskrev deras önskan att klå upp och bryta benen och händerna på de "danska svinen".


Hälsa och hållbar utveckling
Lars Bern redogör för vad han anser vara de verkliga miljöproblemen till skillnad från klimathysterin.

Ledare
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Jämställdhetsdebatten i Sverige väljer selektivt ut fakta som ger en falsk bild av att ojämnställdhet bara är till männens fördel.


Utrikes - Mellanöstern
Tel Aviv – vegan capital of the world
Tel Aviv – vegan capital of the world
Med 400 veganska och vegetariska restauranger gör Tel Aviv namn för sig som “vegan capital of the world”.




Analys - Ekonomi - Per Bylund
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Per Bylund analyserar påståendet om Kinas fantastiska tillväxt.

Åsikt -Insändare
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Inte en enda kommentar har lagts ut på någon av de 31 inläggen av Josef Svenberg (mp) på Ekot, men ändå lämnade jag en kommentar. Märk väl en rumsren fast kritisk kommentar.


Utrikes
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet lägger en 826 km lång järnvägsförbindelse på sina territorier. Frågan är hur kineserna ska lösa frågan med hur de ska komma över eller under den 300 km långa sträckningen över Kaspiska havet.

Ryska revolutionen 100 år
7 november 1917 inträffade ryska revolutionen, en händelse som mer än någon annan fullföljde konsekvenserna av människans förkastande av Gud, då den i stället överlämnade makten till egenmäktiga människor. Vi ser dess mönster och inflytande tydligt hos oss än idag.


Reformationen och musiken - inte bara församlingen
Idag är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser, vilket inledde reformationen. Ofta har församlingens nyvunna roll tolkats som något av ett lekmannaideal eller ett slags likställande av roller. Luther vill dock samtidigt behålla expertis på olika områden; ett av dem var musikens.

Intervju: Peter Ahlman från The Last Reformation Sweden
I Kristna kretsar så är de både älskade och hatade. Vissa kristna anser att de är den rörelse som är mest bibeltrogna, medans andra anser att de håller på med villolärar. Vi har intervjuat personen bakom The Last Reformation Sweden.


Krönika - Lars Bern
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Lars Bern kommenterar de senaste skandalerna inom vänstern och media.

Nyheter - Utrikes - Vetenskap
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center


Ekonomi
Efterfrågan skapar inte arbete
Efterfrågan skapar inte arbete
Det är nästan universellt accepterat idag att efterfrågan (läs: konsumtion) skapar arbetstillfällen. Den här övertygelsen stödjer den generella Keynesianska idén att regeringar bör ”stimulera” ekonomin, antingen genom finans- eller penningpolitik, när den genomgår en recession.

Nyheter - Israel
Israel dominerar cyber security-marknaden
Israel dominerar cyber security-marknaden


Nyheter - Mellanöstern
Palestinska skolor hyllar terrorister
Palestinska skolor hyllar terrorister

Sverige - Teknik
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem


Krönika - Roger Klang
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Varför fick Nordiska Motståndsrörelsen helt plötsligt så mycket utrymme i statsmedierna i samband med en för dem vanligt förekommande demonstration? Och varför drev tillståndsmyndigheterna på för att demonstrationen skulle gå förbi den judiska Synagogan i Göteborg? Jag funderade på det i flera dagar, kanske en vecka, tills svaret kom.

Politik - Svenska migrationskrisen
Sveriges nya instabilitet
Sveriges nya instabilitet
Om USA 2015 hade tagit emot en lika stor andel asylsökande, i förhållande till sin egen befolkning, som Sverige tog emot, så skulle USA ha tagit emot 5,2 miljoner asylsökande.


Utrikes
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
AfD är valets stora vinnare. I valet 2013 landade man med 4,7 procent av rösterna strax under femprocentsspärren. Partiet tog plats i 14 av Tysklands 16 delstatsparlament. Starkast är man i Sachsen-Anhalt med 24,2 procent och i Mecklenburg-Vorpommern med 20,8 procent.

Bilgisayar Bakım Anlaşması Asus Laptop Servisi Ankara Web Tasarım Ankara DershaneAnkara Kız Yurtları