Livsåskådning - filosofi
Den modern dygdetiken är egentligen inte någon aristotelisk dygdetik
Jonathan Sanford påstår att modern dygdetik borde återvända till sin grund i Aristoteles verk som utgångspunkt för moraliska värderingar.
Den modern dygdetiken är egentligen inte någon aristotelisk dygdetik
Publicerades 2016-11-29

Bild: Aristoteles (i mitten t.h.) diskuterar med sin lärare Platon, huruvida formerna finns i en abstrakt idévärld eller i materien.

När Elisabeth Anscombe skrev Modern Moral Philosophy 1958 öppnade hon dörrarna mot ett nytt sätt att se på etikens grunder. Sedan dess har ett växande fält av ”dygdetik” blommat ut.

Man har sökt en väg ut från de otillfredsställande kategorierna pliktetik, konsekvensetik och socialt betingade teorier om rätt och fel. Men har dygdetik erbjudit ett livskraftigt alternativ till modern moralfilosofi?

I Before Virtue: Assessing Contemporary Virtue Ethics ger Jonathan Sanford en översikt över den dygdetiska rörelsen och svarar ett rungande nej. Johathan Sanford anklagar nutida dygdetik på grund av att den inte är en äkta arvtagare till aristotelisk etik, som är ett slående alternativ till nutida dygdetik och all modern moralfilosofi.

Elisabeth Anscombe utmanade i Modern Moral Philosophy filosoferna att upphöra med allt etiskt teoretiserande tills de utvecklat en adekvat ”psykologifilosofi”.

Jonathan Sanford argumenterar i sin bok Before Virtue att fastän dagens dygdetik från början försökte utveckla sådan, har den misslyckats, vilket redovisas i Anscombes bok, som på ett utomordentligt sätt visar de olika positionerna i dygdetiksrörelsen och hur de i vidare bemärkelse relaterar till andra etiska teorier.

 I den meningen utgör Anscombes bok en användbar karta som kan fungera som vägledning för de som för närvarande arbetar på detta, särskilt som Sanford visar vilka nästa steg som måste tas till att försvara en bestående dygdetik. Trots att boken ibland siktar på bredd på bekostnad av djup är dess argument både övertygande och seriösa.

 Dygdetikens olyckliga brist

I första delen av boken beklagar Sanford bristerna hos nutida dygdetik, då den i själva verket bara är en variant av modern moralfilosofi. Enligt Sanford innefattar modern moralfilosofi pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Dessa har ämne, syfte och metod gemensamt.

De förnekar att det finns absoluta moraliska principer, har en försvagad syn på förnuft, en försvagad syn på mänsklig blomstring som förkastar tanken på slutgiltiga normer och överbetonar vikten av sociala förhållanden som avgörande för moraliskt handlande.

Nutida dygdetik utgör den dominerande strömfåran i dygdetikrörelsen. Denna form av dygdetik är som ett paraply, eftersom kraven på att anses vara en nutida dygdetiker är så tunna att nästan alla etiker inkluderas i gruppen.

Även filosofer med betydligt avvikande syn – inklusive grundläggande tänkare som Aristoteles, Epictetus, Hume, Nietzsche och östliga filosofer i största allmänhet – ryms alla, eftersom var och en på sitt sätt sysslar med karaktärsutveckling.

Enligt detta synsätt är dygder viktiga för ett moraliskt liv enligt kriterierna för evaluering enligt modern moralfilosofi, vilket Sanford uttrycker så här:

”att en framgångsrik moralteori ska vara vägledande på något direkt sätt, förse med hjälpmedel, med vilka den moraliskt agerande kan förflytta sig från egoism till altruism och ge specifik motivation till att skilja moraliska från icke moraliska handlingar.”

Liksom modern moralfilosofi framhåller också nutida dygdetik att förnuft bara är bidragande, och att karaktärens tillstånd är centralt för moralisk värdering.

Sanford kontrasterar dessa båda etiska riktningar mot radikal dygdetik, som utgör en minoritet inom dygdetiken. Han visar att radikala dygdetiker ser sitt projekt som så annorlunda, jämfört med modern dygdetik, både beträffande lära, omfattning och syfte samt att många av dessa radikala dygdetiker vägrar identifiera sig med de som kallar sig dygdetiker.

Enligt Sanford är radikal dygdetik den sanna arvtagaren till klassiskt tänkande. Till skillnad från sina medtävlare förnekar radikala dygdetiker att moralteori måste styra handlingarna och fastställa vad moraliskt motiverat handlande innebär.

Radikal dygdetik försöker besvara frågor som är allmänmänskliga, inte bara ”moraliska” utan inkluderar frågor om antropologi, teleologi och normativitet. Radikal dygdetik tar en tydlig ställning till följande:

  • Vilken roll konsekvensetikens resonemang har

  • Vikten av kontemplativ visdom

  • Den logiska relationen mellan dygd och lycka

  • Vikten av praktisk visdom

  • Dygdernas enhet

  • Det tänkta sambandet mellan altruism och godhet

  • Vänskapens betydelse

  • Rättvisans betydelse

  • Människans politiska natur.

Radikal dygdetik förutsätter också saker som modern moralfilosofi inte gör, såsom godhet som ett dygdigetiskt karaktärsdrag. Den gör inte dygderna till den förenklade, reducerbara grunden för andra etiska begrepp. Den förutsätter att etik innefattar begrepp som lycka, dygd och ändamål.

Bild: Antik byst av Aristoteles

Den framhåller moraliska absoluter och att dygd inte kan missbrukas. Den är misstänksam mot regler som vägledning för handling.  Med dessa tre områden som ram för diskussionen visar Sanford att dygdetikrörelsen – ursprungligen motiverad av Anscombe för att utveckla en adekvat psykologifilosofi blev invald av modern moralfilosofi.

Medan Sanford bygger denna berättelse konstruerar han flera användbara klassifikationer av aktuell forskning för att beskriva formerna för dygdetikrörelsen.

Denna bakgrund möjliggör för Sanford att effektivt argumentera för att modern dygdetik varken är sammanhållen, begriplig eller enhetlig.

  

Sanfords kontroversiella anspråk

Dessa brister leder Sanford till att argumentera för att nutida dygdetik inte har väckt till liv Aristoteles etik och att Aristoteles etik kvarstår som ett livskraftigt alternativ. Han identifierar tio sätt på vilka dagens dygdetik skiljer sig från Aristoteles etik. Av dessa tio är tre särskilt kontroversiella.

 För det första, upprepar Sanford, betonar Aristoteles etik enbart moraliska absoluter. Han anser också att alla andra teorier trasslar in sig i problematiska former av konsekvensetik, eftersom resultatet av en handling blir avgörande för alla svåra fall av beslut. I motsats till detta synsätt argumenterar aristotelisk dygdetik att lycka är den logiska konsekvensen av dygd, inte tvärtom.

Sanford betonar att för Aristoteles innebär det att åsidosättande av moraliska principer aldrig kan leda till lycka eller rätt handling, eftersom det är omöjligt att missbruka dygd.

Påståendet är lika kontroversiellt som det är centralt i Stanfords argumentation. Medan det är sant, bokstavligt talat, att dygd enligt Aristoteles leder till lycka, glider Sanford förbi de svåra fallen som Aristoteles tar upp. Till exempel skriver Aristoteles flera gånger i Nicomachian Ethics om Priam, Trojas dygdige kung.

Aristoteles påstår att bara en filosof som till varje pris vill försvara en tes skulle insistera att den dygdige Priam var lycklig när han utstod den förlusten av sin stad och sina barn.

På grund av horribla omständigheter berövades Priam sin lycka. Detta leder oss till att undersöka förbindelsen mellan dygd och rätt handling i andra fall av tragiska händelser. Till exempel kan en agerande person tragiskt nog tvingas välja mellan att vara ärlig mot en galning eller ljuga för att rädda en oskyldig persons liv.

 Sanfords argument för moraliska absoluter och sambandet mellan dygd och lycka skulle ha tjänat på att ha förklarat svåra fall som dessa.

För det andra påstår Sanford att Aristoteles inte är fundamentist.[1] Aristoteles försöker inte försvara det som räknas som dygd. Snarare avser han att förklara formerna för det som vi redan vet är dygdigt.

Därför förklarar Sanford att ”Aristoteles är ointresserad av en sak som i många avseenden är viktigt för dagens etiker, eftersom moderna moralfilosofer är upptagna med att rättfärdiga vad som räknas som en konkret standard för moraliskt beteende. Sanfords poäng är återigen strängt talat sann, men frågor återstår.

Medan Aristoteles i Nichmachean Ethics förutsätter att dygderna är goda, gör han detta på grund av en särskild metafysik och en särskild antropologisk bakgrund.

Detta är särskilt tydligt i hans funktionsargument som hävdar att dygderna är värdefulla, då de hjälper människor att förbättra sin karaktär. Sanford själv verkar erkänna detta, för han ägnar hela kapitel till antropologi och teleologi.

Men Aristoteles syn på etikens grund i mänsklig natur verkar mildra skillnaden som Sanford drar upp mellan modern moralfilosofi och aristotelisk etik. Att belysa skillnaderna mellan hur modern moralfilosofi och aristotelisk etik tänker sig och ägnar sig åt grunderna för etik skulle klargöra Sanfords argument.

Slutligen är Sanfords skildring av vad som är grund för Aristoteles ärkedygd – phronesis – praktisk visdom, ojämn och förvirrande. Stundvis argumenterar han att en adekvat antropologi kan ge grunden för en rätt förståelse av praktisk visdom.

Andra gånger menar han att språklig analys kan ge objektiv grund för våra begrepp om gott och ont. Ibland bortser Sanford från frågan om grund för förståelse av godheten som en modern typ av fråga.

Andra gånger säger han att vi uppnår praktisk visdom genom att bygga kultur, genom att förstå skillnaden mellan primär och grundläggande förståelse, eller genom en stabil presentation av grunderna för moraliska principer. Minst sagt skulle det vara till hjälp att få klarhet i grunderna för praktisk visdom, eftersom Sanford påstår att detta är en viktig punkt som skiljer modern moralfilosofi från Aristoteles dygdteori.

Icke desto mindre visar Sanford i slutet av bokens första del på ett lyckat sätt att Aristoteles inte skulle passa in väl bland moderna dygdetiker.

 Aristoteles företräde

Sedan går Sanford vidare till att försvara bokens andra huvudtes: att aristotelisk etik är bättre, eftersom den är icke reduktionistisk och svarar på frågor mer fullständigt än någon version av modern moralfilosofi gör.

Sanford försvarar denna tes genom att hänvisa till Aristoteles egen filosofiska psykologi enligt hans antropologi, teleologi och normativitet. Denna del av Sanfords argumentation är mestadels skelettartad, som han själv medger. För att ge rättvisa åt något av dessa ämnen skulle mycket mer underlag behövas.

Trots denna brist tjänar Sanfords verk på detta område som en användbar vägledning för framtida forskning och till att förklara de utmärkande dragen i Aristoteles filosofiska antropologi.

 Sanford visar effektivt att Aristoteles antropologi förklarar varför dygd gör människor i stånd till att bli bättre på att förfina de goda egenskaperna. Sanford visar också hur Aristoteles antropologi befinner sig inom hans vidare teleologiska verksamhetsområde.

Han konstaterar att varje tänkbart argument för ett övergripande ändamål i livet är kraftigt filosofiskt otidsenligt. Icke desto mindre påpekar han med rätta att för Aristoteles är det nödvändigt för etiskt teoretiserande.

Sanfords behandling av teleologi hjälper till att förstå hur Aristoteles begrepp om dygders ändamål finns inom Aristoteles vidare metafysik, och samtidigt konkretiseras i och genom kultur, tradition och tillämpning. Kapitlet sammanför på ett bra sätt de abstrakta och konkreta aspekterna av Aristoteles teleologi.

Sanford sammanför sitt argument genom att fastställa normativiteten för dygdteori. Han fokuserar på den thomistiska naturliga lagen som ger en bred beskrivning av naturlig lag (naturrätt?)till skillnad från samhällsfördrag, rättsliga politiska teorier, särskilt John Rawls.

Den största skillnaden mellan de två traditionerna, anser Sanford, är att naturrätten är grundad på teorin att rättvisa alltid handlar om andras goda, medan rättslig samhällsfördragsteori är grundad på åsikten att rättvisa är resultatet av ett fördrag mellan själviska individer som skulle tyrannisera varandra om de hade fått makt till det.

 Enligt samhällsfördragsteori är rättvisa och ärlighet en fråga om att använda sitt förnuft till att maximera ett snävt egenintresse utan att skada andras. Sanford argumenterar att samhällsfördragsteori bygger på en felaktig antropologi som den thomistiska naturrätten undviker.

På grund av en felaktig antropologi drar kontraktssynen den felaktiva slutsatsen att rättvisa är en rättslig rättfärdighet snarare än täta dygdiga relationer mellan personer.

 Kapitlet innehåller många argument och ändå undrar man om inte alla kontraktssyner faller inför Sanfords kritik. En syn på fördraget enligt Locke är till exempel ofta förknippad med uppmaning till dygd för att stabilisera kontraktsstrukturen. Genom hela ”Before Virtue” hänvisar Sanford till en imponerande mängd aktuell forskning för att styrka sitt fall för radikal dygdetik.

 Han beskriver nyanserade och viktiga skillnader i behandlingen av etiska teorier, som är centrala för var och en som är intresserad av bra argument för moral. Med detta sagt – en hel del arbete återstår.

Att utforma en adekvat filosofisk psykologi förefaller som en lika enormt stor uppgift idag som 1958. Dygdteoretiker måste fråga sig i hur hög grad Aristoteles metafysik nödvändigtvis säger något om hans etik, och om hur djupt man måste utforska de fina detaljerna i Aristoteles metafysik för att förstå förbindelsen mellan teleologi och etik.

 Eller måste man kamma igenom verken Aristoteles Fysik, Metafysik och Beträffande Själen för att utveckla hela argumentet? Jag misstänker att den senare uppgiften återstår för de som finner en utmaning i argumentet i Before Virtue som visar sig vara början, inte slutet på ett argument.

 Av Allison Poatell, som undervisar i filosofi i University of Colorado, Colorado Springs.

 Återpublicerat från The Public Discourse

 Översättning: Gullan Malmquist

Fotnoter

[1] Fundamentism är läran att kunskap alltid ytterst vilar på vissa fundament som gör att berättigar kunskapen.  Alternativa uppfattningar är t.ex. koherentism som förnekar att sådana fundament finns och att kunskap istället berättigas utan fundament. 


                           




Annons:


Ryska revolutionen 100 år
7 november 1917 inträffade ryska revolutionen, en händelse som mer än någon annan fullföljde konsekvenserna av människans förkastande av Gud, då den i stället överlämnade makten till egenmäktiga människor. Vi ser dess mönster och inflytande tydligt hos oss än idag.

Reformationen och musiken - inte bara församlingen
Idag är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser, vilket inledde reformationen. Ofta har församlingens nyvunna roll tolkats som något av ett lekmannaideal eller ett slags likställande av roller. Luther vill dock samtidigt behålla expertis på olika områden; ett av dem var musikens.


Intervju: Peter Ahlman från The Last Reformation Sweden
I Kristna kretsar så är de både älskade och hatade. Vissa kristna anser att de är den rörelse som är mest bibeltrogna, medans andra anser att de håller på med villolärar. Vi har intervjuat personen bakom The Last Reformation Sweden.

Krönika - Lars Bern
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Lars Bern kommenterar de senaste skandalerna inom vänstern och media.


Nyheter - Utrikes - Vetenskap
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center


Ekonomi
Efterfrågan skapar inte arbete
Efterfrågan skapar inte arbete
Det är nästan universellt accepterat idag att efterfrågan (läs: konsumtion) skapar arbetstillfällen. Den här övertygelsen stödjer den generella Keynesianska idén att regeringar bör ”stimulera” ekonomin, antingen genom finans- eller penningpolitik, när den genomgår en recession.

Nyheter - Israel
Israel dominerar cyber security-marknaden
Israel dominerar cyber security-marknaden




Nyheter - Mellanöstern
Palestinska skolor hyllar terrorister
Palestinska skolor hyllar terrorister

Sverige - Teknik
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem


Krönika - Roger Klang
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Varför fick Nordiska Motståndsrörelsen helt plötsligt så mycket utrymme i statsmedierna i samband med en för dem vanligt förekommande demonstration? Och varför drev tillståndsmyndigheterna på för att demonstrationen skulle gå förbi den judiska Synagogan i Göteborg? Jag funderade på det i flera dagar, kanske en vecka, tills svaret kom.

Politik - Svenska migrationskrisen
Sveriges nya instabilitet
Sveriges nya instabilitet
Om USA 2015 hade tagit emot en lika stor andel asylsökande, i förhållande till sin egen befolkning, som Sverige tog emot, så skulle USA ha tagit emot 5,2 miljoner asylsökande.


Utrikes
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
AfD är valets stora vinnare. I valet 2013 landade man med 4,7 procent av rösterna strax under femprocentsspärren. Partiet tog plats i 14 av Tysklands 16 delstatsparlament. Starkast är man i Sachsen-Anhalt med 24,2 procent och i Mecklenburg-Vorpommern med 20,8 procent.

Inrikes
Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur
Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur
Hur mycket våld kan man göra på det kollegiala systemet utan att förlora sin akademiska trovärdighet? Lund har för första gången hämtat sin prorektor utanför lärosätet, trots att uppdraget förutsätter att innehavaren redan har en anställning vid universitetet.


Krönika - Nima Gholam Ali Pour
Fake-News
Fake-News
Mainstream media är genom sina fake-news, antidemokratiska metoder och sanningsförakt ett hot mot demokratin.




Granskning - Sverige
Statistiker styr Sverige
Statistiker styr Sverige
Det är någon anonym statistiker som styr Sverige. Fraktionerad statistik läggs ut som uttömmande sanningar i medierna, på Sveriges Radio t.ex. Vem har inte råkat på följande korta påstående i media: Det finns fler kvinnor än män i Sverige.

Inrikes
Försvaret: Inget tvång för soldater att delta i Pride
Försvaret: Inget tvång för soldater att delta i Pride
Efter att JO och Försvarsmaktens personalansvarsnämnd slagit fast att den soldat som inte ville delta i Prideparaden genom att verka som lastbilschaufför i paraden hade den moraliska rätten på sin sida, så har Försvarsmakten svängt i frågan.


Inrikes
Uppsala inför ny bedömningsgrund: medlem i Saco-S krav för att bli adjunkt
Uppsala inför ny bedömningsgrund: medlem i Saco-S krav för att bli adjunkt
En aktuell utlysning av en tjänst som adjunkt i tyska vid Uppsala universitet anger att innehavaren ska ägna 50% av tjänsten åt ett fackligt uppdrag vid Saco-S-rådet.

Politik
När feminister ansluter sig till islamistiska terrorister
När feminister ansluter sig till islamistiska terrorister
Det är inte bara i Sverige som "feministiska" makteliten hycklar. Faktum är att de så kallade feministerna inte bara blundar för dessa hemskheter, utan deras närvaro vid dessa evenemang stödjer och legitimerar även diktatorernas makt.


Insändare
Rösta på Frimodig kyrka i kyrkovalet 2017!
Rösta på Frimodig kyrka i kyrkovalet 2017!

Utrikes
Israeliskt stridsflyg anföll militär anläggning i Syrien
Israeliskt stridsflyg anföll militär anläggning i Syrien
Målet tros vara ett syriskt vetenskapligt forskningscenter för kemiska vapen och även en utvecklingsplats för robotvapen. Syrien är uppbackat av Iran och Ryssland.


Utrikes
USA:s försvarsminister varnar Sverige
USA:s försvarsminister varnar Sverige
En Statement of Intent (SOI) om utökat militärt samarbete finns sedan ett år mellan USA och Sverige. I ett hemligstämplat brev till Peter Hultqvist varnar USA:s försvarsminister James Mattis för konsekvenserna av att underteckna konventionen om en kärnvapenfri värld, enligt SvD.

Inrikes
Mikael Odenberg vs. Ulf Kristersson
Mikael Odenberg vs. Ulf Kristersson
Många menar att Mikael Odenberg är den siste moderaten sedan Mats Johansson dog och Rolf K Nilsson gick över till Medborgerlig samling.


Utrikes - Politik
Du kommer att mikrochippas, det är bara en fråga om tid
Du kommer att mikrochippas, det är bara en fråga om tid
Enligt fria oberoende medier i USA närmar sig eller passerar landet, och då förmodligen resten av västvärlden så småningom, övervakningssamhället i George Orwells roman ”1984” från 1949.

Utrikes
Facebooks används för slavhandel
Facebooks används för slavhandel
Grävande journalistik avslöjar Facebooks roll i människosmuggling och slavhandel.


Ekonomi
Kan fler bebisar rädda välfärdsstaten?
Kan fler bebisar rädda välfärdsstaten?
Välfärdsstaten med sin fördelningspolitik har stora bekymmer. Ekonomen Daniel J. Mitchell förklarade redan förra året att USA står inför en allvarlig långsiktig utmaning, som är överförbart på många andra länder inklusive Sverige.

Debatt
SVT är en kulturmarxistisk bastion
SVT är en kulturmarxistisk bastion
SVT som låtsats vara neutrala är i själva verket en kulturmarxistisk bastion som har en fientlig agenda mot det svenska folket hävdar Bechir Rabani i denna debattartikel.


Insändare
Liv räddas och släcks på kvinnokliniker
Liv räddas och släcks på kvinnokliniker
Dagens insändare kommenterar händelsen där ofödda barn fortsätter att leva efter aborten.

Utrikes
Ordkriget mellan Trump och Kim Jong-un
Ordkriget mellan Trump och Kim Jong-un
Nordkorea varnar USA för att de har gjort upp planer på ett robotangrepp med robotar riktade mot amerikanska militärbaser i Guam i Stilla havet. Robotbanan skulle i så fall gå rakt över Japanska territorium.


Inrikes
JK:s beslut i Haverling-affären: chefer vid Uppsala universitet missförstod yttrandefriheten
JK:s beslut i Haverling-affären: chefer vid Uppsala universitet missförstod yttrandefriheten
Inget hindrar en offentligt anställd från att uttrycka tankar, åsikter och känslor om arbetsgivaren och verksamheten. Rätten att göra det är tvärtom skyddad av grundlagen.