Warning: Use of undefined constant MYSQL_ASSOC - assumed 'MYSQL_ASSOC' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /www/webvol26/7o/fcrdddvaqtvgk8y/morgonbladet.nu/public_html/classes/adodb/drivers/adodb-mysql.inc.php on line 745
Renens vinterbete en ödesfråga för storslagna fjäll - Morgonbladet

Inrikes - Epoch Times Sverige
Renens vinterbete en ödesfråga för storslagna fjäll
Renens vinterbete en ödesfråga för storslagna fjäll
Publicerades 2017-01-06 © SSR

Fredrik Juuso, näringshandläggare på Svenska Samers Riksförbund. (Foto: SSR)

Renen har en naturlig plats på fjället. Den bidrar till biologisk mångfald och håller landskapet öppet. Sverige vill bevara den svenska fjällmiljön, men då måste man också göra det möjligt för renägare att bedriva renskötsel, säger Fredrik Juuso från Svenska Samers Riksförbund, SSR.

”Storslagen fjällmiljö” är ett av Sveriges miljömål för hållbar utveckling. Med det menas bland annat att man vill bevara den ursprungliga biologiska mångfalden på fjället, samt natur- och kulturvärden.

Renbete kan ha stor effekt på klimatet

Utan renar skulle fjället täckas av buskar. Ur ett miljömålsmässigt perspektiv har förbuskning några oönskade effekter, säger Johan Olofsson som är docent i ekologi på Umeå universitet:

– Det finns arter där som finns kvar bara om det är renbetat. Slutade renarna beta skulle vi få ett artfattigare fjäll.

Enligt en ny studie har renarna även en avkylande effekt på klimatet, eftersom ett betat fjäll reflekterar mer solstrålning tillbaka ut i rymden än ett fjäll täckt med buskar.

– Det bekräftar det som vi som håller på med renskötsel redan vet, det att renen har en naturlig plats i fjällen. Det finns ett samspel mellan renen och naturen som är positivt, säger Fredrik Juuso, näringshandläggare på SSR.

Från statligt håll anser man också att rennäringen behövs för att bevara beteslandskapet och den biologiska mångfalden i fjällen.

Ren på fjället ovanför Ljungdalen inom Handölsdalens sameby område i Jämtlands län. (Foto: Arild Vågen)

Ren på fjället ovanför Ljungdalen inom Handölsdalens sameby område i Jämtlands län. (Foto: Arild Vågen)

Idag finns det runt 2500 personer i Sverige som helt eller delvis försörjer sig på renskötsel, enligt Sametinget. Fredrik Juuso var tidigare själv renskötare i Luokta Mávas sameby i norra delen av Arjeplogfjällen, med vinterbeten efter Piteälven.

Även om renägare har rätt att bedriva renskötsel på ungefär hälften av Sveriges yta, så är det långt ifrån så stort område som lämpar sig för renbete. Samtidigt finns även andra, konkurrerande intressen på markerna, som skogsbruk, vindkraft, gruvdrift och naturturism.

I och med samhällsutvecklingen och klimatförändringarna har förutsättningarna för renskötseln förändrats. Vill man att renen ska finnas kvar måste man se till att den kan livnära sig även på vinterbetesområdena utanför fjällkedjan, säger Juuso. Det är vinterbetet som är den mest kritiska frågan för rennäringen.

På senare år har man tydligt märkt av klimatförändringarna i norr. I somras gjorde SSR en enkätstudie i samebyarna om hur renskötarna upplever att klimatförändringarna påverkar renskötseln. Enligt undersökningen var det en tydlig brytpunkt 2005, då effekterna av klimatförändringarna började påverka dem i deras vardag.

Variationer i temperaturen är betydligt större idag än innan 2005. När temperaturen stiger till plusgrader under vintern smälter snön. När snön smälter och sedan fryser igen så bildas det is. Isen ligger som ett lock på marken.

– Vad som händer då är att renen inte kommer åt marklavarna, själva källan till liv, säger Juuso.

Sådana vintrar har renen traditionellt sett gått över till att äta hänglavar i träden. Hänglavarna växer dock bara i skog som är uppemot 100 år gammal, och idag har skogsbruket avverkat nästan all gammal skog i norra Sverige.

Hänglavsrik skog i Nätra fjällskog, Ångermanland. De dominerande arterna är garnlav och vanlig skägglav, men långskäggslav förekommer också i området.

Hänglavsrik skog i Nätra fjällskog, Ångermanland. De dominerande arterna är garnlav och vanlig skägglav, men långskäggslav förekommer också i området.

– När renen inte kommer åt marklavarna blir den orolig och svår att sköta. Historiskt så släppte man renen på fri strövning vid sådana förhållanden. Man resonerade så, att renen klarar sig bäst själv. Men så är det inte idag.

Det finns alldeles för få skogar med hänglavar för att renen ska kunna föda sig själv. Isiga vintrar måste renskötarna istället hägna in renarna och ge dem ersättningsfoder, som pellets eller hö.

– En ren är inte avsedd att hägnas in. Den är ett fritt levande djur och är skapt för att vara fritt levande. Om man hägnar in renen längre perioder ökar risken för sjukdomar. Så det finns många baksidor av det hela.

Utöver en fråga om djurhälsa är utfodringen en extra ekonomisk börda för renägaren. Därutöver ökar generellt kostnaderna för transporter och tekniska hjälpmedel i branschen, på liknande sätt som inom andra areella näringar, exempelvis jordbruket.

– I ett ”vanligt” företag förväntas investeringar av olika slag återbetalas i form av högre avkastning eller produktion, men i renskötseln handlar ofta investeringarna om att få renen att överleva för att bibehålla en avkastning och produktion, berättar Juuso.

Om hållbarhet: Ska samerna betala för framtidens energi?

Det är bra för näringen att det forskas på renbetets effekter, säger han. För 20 år sedan anklagades renen för att slita på fjället och orsaka erosion.

– Från det till att idag säga att de har en positiv inverkan, det är väl jättebra. Och att vi behöver renar i en viss mängd för att fjällmiljön ska se ut som den gör idag.

– Det som inte är utrett är väl renens påverkan på skogen. Det finns givetvis något samband där också, säger Fredrik Juuso.

Publicerat med tillstånd från Epoch Times, författare Susanne W Lamm


                           




Annons:


”Barnmoderska!”- ett livgivande yrke
Gullan Malmquist reflekterar över barnmorskeyrket

Kristna Värdepartiet
Debatt: Strandhälls EU en fara för kristendomen
Debatt: Strandhälls EU en fara för kristendomen
Strandhälls EU är ett steg mot Europas förenta stater


En krönika av Adam Salomonsson
1 maj 2019
1 maj 2019
Manifestationen som tappat sitt syfte

Target Africa
Människorättskämpen Obianuju Ekeocha gör upp med modern kolonialism i boken Target Africa.


Kristna Värdepartiet
Att bry sig om 150 000 liv är viktigare än en ny regering!
Att bry sig om 150 000 liv är viktigare än en ny regering!
Roland Ohlsson från Kristna Värdepartiet bemöter Lukas Berggrens artikel


Partiet som tar kvinnornas parti
Kristna Värdepartiet är ett parti som står upp för kvinnors rättigheter, skriver en grupp kvinnliga partimedlemmar.

Kristna Värdepartiet
Roland Ohlsson: Kompromiss är fel väg att gå
Roland Ohlsson: Kompromiss är fel väg att gå
Roland Ohlsson från Kristna Värdepartiet bemöter de tre pingstprofilernas debattartikel om varför de anser att man bör rösta på KD.




Kristna Värdepartiet
Lars Borgström: Bestraffa inte kollektivt!
Lars Borgström: Bestraffa inte kollektivt!
Kristna Värdepartiets Lars Borgström ifrågasätter Liberalernas kollektivbestraffning av religiösa friskolor.

Om Pride och människovärdet
Människovärdesprincipen gäller för alla. Men människans förutsättningar gäller också för alla. När ”HBTQ”-rörelsen vänder sig mot dessa motverkar den människovärdet.


Livets marsch i Linköping
På nationaldagen marscherade ett femtiotal personer för livet.

Israel firades på Öckerö
Med anledning av staten Israels 70-årsfirande hölls en samling på Öckerö den 21 april


Det enda partiet som står upp för de ofödda
Kristna Värdepartiet är det enda partiet som verkligen står upp för de ofödda, menar Annette Westöö.

Kulturens tystnad
Om den svenska kulturen och dess relation till kommunismen.


Skolan
Krafttag mot våldet i skolan
Krafttag mot våldet i skolan
Krafttag krävs mot våldet i skolan. En trygg skolmiljö är grundläggande för barnens psykiska välbefinnande, skriver Lars Borgström och Annette Westöö, talespersoner för Kristna Värdepartiet.




Kristna Värdepartiet
Samtycke – den sista moraliska bastionen!
Samtycke – den sista moraliska bastionen!
Debattartikel av Mats Selander, ordförande för Kristna Värdepartiet

Inrikes
Medborgarjournalisten Bechir Rabani död – arbetade med granskning av Aschberg.
Medborgarjournalisten Bechir Rabani död – arbetade med granskning av Aschberg.
Bechir Rabani, känd från organisationen Megafonerna, avled plötsligt tidigt på fredagsmorgonen under mystiska omständigheter.


Inrikes
Unik granskning av Robert Aschbergs verksamhet
Unik granskning av Robert Aschbergs verksamhet
Robert Aschberg med ett tydligt kommunistiskt förflutet har hyllats i medier som “trolljägare” och flitig “antirasist”. Men vilka motiv och krafter ligger egentligen bakom hans arbete?

Inrikes - Intervju
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Intervju med aktören för en av Sveriges mest aktiva alternativmediasajter.


Nyheter - Norden
Islamistiska regler i danska skolor
Islamistiska regler i danska skolor
Två före detta lärare vid skolan Nord-Vest beskrev hur barnen på skolan talade om danskar i termer som "de och vi". I en poesitävling komponerade flera barn dikter som beskrev deras önskan att klå upp och bryta benen och händerna på de "danska svinen".

Hälsa och hållbar utveckling
Lars Bern redogör för vad han anser vara de verkliga miljöproblemen till skillnad från klimathysterin.


Ledare
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Jämställdhetsdebatten i Sverige väljer selektivt ut fakta som ger en falsk bild av att ojämnställdhet bara är till männens fördel.

Utrikes - Mellanöstern
Tel Aviv – vegan capital of the world
Tel Aviv – vegan capital of the world
Med 400 veganska och vegetariska restauranger gör Tel Aviv namn för sig som “vegan capital of the world”.


Analys - Ekonomi - Per Bylund
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Per Bylund analyserar påståendet om Kinas fantastiska tillväxt.

Åsikt -Insändare
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Inte en enda kommentar har lagts ut på någon av de 31 inläggen av Josef Svenberg (mp) på Ekot, men ändå lämnade jag en kommentar. Märk väl en rumsren fast kritisk kommentar.


Utrikes
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet lägger en 826 km lång järnvägsförbindelse på sina territorier. Frågan är hur kineserna ska lösa frågan med hur de ska komma över eller under den 300 km långa sträckningen över Kaspiska havet.

Ryska revolutionen 100 år
7 november 1917 inträffade ryska revolutionen, en händelse som mer än någon annan fullföljde konsekvenserna av människans förkastande av Gud, då den i stället överlämnade makten till egenmäktiga människor. Vi ser dess mönster och inflytande tydligt hos oss än idag.


Reformationen och musiken - inte bara församlingen
Idag är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser, vilket inledde reformationen. Ofta har församlingens nyvunna roll tolkats som något av ett lekmannaideal eller ett slags likställande av roller. Luther vill dock samtidigt behålla expertis på olika områden; ett av dem var musikens.

Intervju: Peter Ahlman från The Last Reformation Sweden
I Kristna kretsar så är de både älskade och hatade. Vissa kristna anser att de är den rörelse som är mest bibeltrogna, medans andra anser att de håller på med villolärar. Vi har intervjuat personen bakom The Last Reformation Sweden.


Krönika - Lars Bern
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Lars Bern kommenterar de senaste skandalerna inom vänstern och media.

odtülüler dershanesi ankara kız yurdu yurt kızılay dershaneler