Analys - Ekonomi
Kan pengar skapa välstånd?
Jon Nylander förklarar den ekonomiska grunden till välstånd och utveckling
Kan pengar skapa välstånd?
Publicerades 2017-07-10

Att analysera pengar i en ekonomi är som att sänka ner ett lakmuspapper i en lösning för att avgöra vad pH-värdet är. Det är en indikator. Ingen kemist skulle få för sig att påstå att lakmuspapper kan skapa en viss surhetsgrad. Det är substansen som är intressant, och lakmuspappret är bara ett hjälpmedel.

Manipulerar du lakmuspappret så kommer du naturligtvis påverka mätresultatet, och därmed kommer du att dra felaktiga slutsatser om hur du bör späda lösningen.

På samma sätt som ett lakmuspapper inte kan skapa ett visst pH-värde i en lösning kan pengar inte skapa välstånd. Pengar är naturligtvis ett otroligt viktigt hjälpmedel, och möjliggör större välstånd, eftersom det möjliggör effektiva samarbeten i form av handel.

Men pengar och välstånd är inte på någon fundamental nivå relaterade, pengarna är nämligen bara en av många möjliga varor som ingår i en ekonomi, det är en handelsvara, som vilken annan handelsvara som helst. Det enda som skiljer pengarna från andra varor är funktionen.

Fenomenen är korrelerade, men de är ändå distinkta från varandra. Pengar kan enbart upplevas som värdefullt om det faktiskt finns välstånd. Välstånd däremot, går utmärkt att definiera utan att ta med pengar i beräkningarna.

Man kan alltså inte räkna ihop alla pengar som finns och därefter deklamera att man har räknat ut vad välståndet är. Det skulle ju innebära att man skulle kunna öka välståndet genom att skapa mer pengar. Vilket är naturligtvis är omöjligt (skapandet av mer pengar omfördelar bara välstånd).

För att komma vidare i någon form av ekonomisk analys måste man först ha en klar bild av vad välstånd är och på vilket sätt det är distinkt från fenomenet pengar. För att hjälpa till med att reda ut begreppen vill jag härmed åkalla den klassiske ekonomiske hjälpredan Robinson Crusoe.

Föreställ dig följande.

Herr Crusoe bor ensam på en paradisö, han klarar sig efter omständigheterna ganska bra. För att överleva behöver han spjutfiska två fiskar om dagen, det är ingen större mening att han fiskar fler än så – de blir snabbt skämda och oätliga i den flugtäta hettan. Varje fisk han får tag på äter han alltså upp.

Han är konstant utsatt för tidvattnets nycker, som ibland ger honom perfekt spjutfiskarvatten på dagen, och ibland mitt i natten då han inget kan se. Ibland inträffar inte något bra tidvatten på flera dagar. Han önskar frigöra sig från denna undermåliga och riskfyllda situation.

Tidvattnet är dock inte bara dåligt. När det drar sig tillbaka bildas pölar av havsvatten som torkar ut och kvarlämnar små depåer av livsviktigt salt. Han känner till att det går att torka ut och konservera fisk genom att använda salt och sol.

När tidvattnet omöjliggör spjutfiske samlar Crusoe istället kokosnötskal och snäckor i vilka han låter avdunsta havsvatten. Han skulle kunna ha valt att bada och njuta av utsikten; istället investerar han sin tid i arbete, genom att gå miste om fritid. Han framställer efter ett tag nog med salt för att kunna salta och torka det lilla överskott av fisk som han ibland får upp.

Nu kan han fiska ännu mer intensivt när tidvatten och bestånd så tillåter, utan att vara rädd för att fisken ska förgås. Han kan börja spara fisk för framtida konsumtion.

Han äter fortfarande bara två fiskar om dagen, men en välståndsökning har ändå åstadkommits. Han är tryggare och hans situation är mer bekväm. Detta har hänt genom att Crusoe har kombinerat innovation och investering av tid.

När han väl har sparat ihop tillräckligt mycket fisk kan han välja att spendera en aning av sin vanliga fisketid med att istället tvinna ihop ett nät av kokosnötsfibrer. Han investerar nu tid och fiskar (som representerar tidigare arbetad tid) i någonting som han tror kommer förbättra hans situation ytterligare.

Det tar lång tid, och hans fiskförråd börjar sina – men när nätet väl är klart räcker det plötsligt att han fiskar en gång i veckan. Han upplever återigen att hans situation har förbättrats, hans produktivitet har gått upp enormt vilket gör att han nu har tid att ägna sig åt andra mindre akuta saker än bara tillgången på mat.

En välståndsökning har återigen inträffat. Och han äter fortfarande bara två fiskar om dagen.

Detta är ekonomisk tillväxt: han har ökat sin produktivitet och sin livskvalitet. Men han har inte åtnjutit den typ av tillväxt som våra politiker brukar tala om, den som mäts med bruttonationalprodukten (BNP).

BNP är en uppskattning av det totala värdet på de varor och tjänster som bytt hand under en given tidsperiod.

Det är lätt att manipulera, och mätningen i sig är utan inneboende värde. Om alla hade allt de behövde under ett år och inte behövde arbeta eller köpa någonting så skulle BNP gå i botten.

Det skulle inte finnas någon aktivitet överhuvudtaget att beskatta nämligen. Folk i gemen skulle detta år ha det bra, men politikerna skulle få dra åt svångremmen rejält.

Verklig ekonomisk tillväxt däremot, är ett resultat av innovation, sparande och investerande. Det representerar helt enkelt en förbättring av samhällets förmåga att möta samhällets behov.

Verklig ekonomisk tillväxt kan mycket väl innebära att det totala penningvärdet på all sammanlagd konsumtion minskar på grund av innovation, ändrade värderingar eller lägre priser. Låt mig vara övertydlig: verklig ekonomisk tillväxt kan innebära att BNP går ner. Och det behöver inte innebära en katastrof.

Det Robinson Crusoe har gjort är att han har kommit på finurliga lösningar, för att kunna förverkliga dem har han investerat sitt sparkapital. Han konsumerar inte mer fisk än vad han gjorde innan.

Fiskmarknaden är fortfarande “stagnerad” på två fiskar om dagen. Det finns alltså ingen BNP tillväxt i hans mini-ekonomi – det finns däremot välståndsökning.

Fredag

Låt oss nu tänka oss att Fredag dyker upp på ön, Robinson Crusoe är oerhört glad över sällskapet och hjälper honom komma tillrätta. De hjälps åt med salt, nät och fiskproduktionen och bygger upp en större sparkapital än tidigare. Därefter beslutar de att Robinson Crusoe ska fortsätta med fiske och konservering åt dem båda medan Fredag koncentrerar sig på att bygga en hydda.

Robinson Crusoe är en erfaren och produktiv fiskare och lyckas säkra deras mat – men den första hyddan som Fredag bygger lämnar mycket övrigt att önska, och Robinson Crusoe är lite besviken.

De bestämmer sig för att byta roller, det visar sig att Crusoe har större talang för hyddbygge än Fredag. Däremot blir fiskeriet oerhört lidande och vid flera tillfällen får Robinson Crusoe hjälpa till och rädda upp fiskesituationen.

Till slut byter de tillbaka roller, Crusoe är bättre än Fredag på båda uppgifter, men de tjänar båda på att han fokuserar på det han är bäst på medan Fredag fokuserar på det han är minst dålig på.

Detta för oss till ytterligare en viktig komponent i det kapitalistiska samhällsbygget; arbetsdelningen. Tack vare att både Crusoe och Fredag kan specialisera sig på varsin uppgift ökar de båda sitt välstånd med fisk och bostad, även om Crusoe egentligen är bättre på båda uppgifterna.

Ännu fler veckodagar

En vacker dag förliser ett passagerarfartyg i närheten av paradisön, och öns invånarantal ökar dramatiskt med sex personer till, samtliga döpta efter veckodagar. Ett par turbulenta veckor följer där Crusoe får göra slut på sitt salta fiskförråd för att rädda livet på de skeppsbrutna samtidigt som han snabbutbildar dem i nätfiske så att de ska kunna hjälpa till med sitt uppehälle.

En normal situation börjar efter ett tag att infinna sig. De flesta skeppsbrutna börjar nu kunna producera ett litet överskott av fisk, och det börjar slå dem att det är onödigt att samtliga spenderar sin tid med att fiska.

En nykomling (Måndag) får idén att försöka bygga kanoter, någonting som snabbt blir hett eftertraktat. Han får torkade fiskar från Tisdag i utbyte mot dem, dem använder han i sin tur för att byta till sig tegelstenar från Fredag och hans tegelstenslärlingar. Onsdag kommer på att man kan försöka odla maniok.

Även detta är ett populärt alternativ till den eviga fiskdieten. Den nyblivne bonden byter till sig fisk, med vilka han byter till sig en kanot. Nu börjar vi kunna tala om att den torkade fisken börjar likna allmänt accepterad peng.

I takt med att arbetsdelningen leder till ytterligare specialisering på ön, och fler idéer kan bli förverkligade tack vare det ständiga överskottet på fisk, ökar också den gemensamma förståelsen om fisken som allmänt godtagbart i betalning. Fiskarna börjar bli värderade för någonting mer än bara sin funktion att ätas.

Torsdag har varit synnerligen företagsam och äger nu en katamarankanot från vilken hon kan fiska med sänkhåv, hennes produktivitet är otroligt mycket högre än hennes konkurrenters och hon kan erbjuda mer fisk i utbyte mot det hon vill ha.

Detta gör att vissa fiskare väljer att sluta fiska, då de kan tjäna mer fiskar på att hjälpa Torsdag, eller att byta andra varor och tjänster med henne. Färre och färre arbetar som fiskare och börjar arbeta med andra saker som är mindre akuta än mat, men som fortfarande är nyttiga för samhället, och därmed ökar välståndet.

Det är alltjämt inte pengarna som är vare sig resultatet av, eller anledningen till, det ökade välståndet. Det är produktion av ett överskott, som sparas och investeras i innovation och ytterligare produktionsökande insatser samtidigt som människor specialiserar sig som är den magiska kryddan i ett ökat välstånd.

Efter trettio år på ön dör Robinson Crusoe, kvar på ön finns ett litet samhälle där samtliga har det bättre än vad Crusoe själv hade det när han först började spara fiskar.

De tvingades inte döda eller betvinga varandra för att roffa åt sig varandras resurser. De inser att anledningen till att de överhuvudtaget överlevde efter sina skeppsbrott var att de hade tur nog att hamna på en ö som någon hade upprättat ett ägandeskap för och tog hand om, där det fanns ett överskott av resurser och kunskap som Crusoe delade med sig av gratis.

De valde att respektera Robinson Crusoes ägor och varandras ägor vartefter de inmutades. De valde att samarbeta fredligt, på kapitalistiskt maner och lyckades därigenom inte bara upprätthålla Robinson Crusoes livsstil utan även vida överstiga hans förväntningar om vilket välstånd som skulle kunna florera på ön.

De gjorde detta utan att göra livet sämre för någon annan. Detta är att bygga materiellt välstånd. Syftet med denna fingerade historia är att visa på att pengar inte kan skapa någonting. Det går inte att regelmässigt framkalla välstånd genom att öka mängden pengar.

Syftet är också att visa att pengar fyller en viktig roll när det gäller att smörja mänskliga relationer, men det är aldrig pengarna som ÄR relationerna eller välståndet.

Om någon på paradisön hade lyckats förbjuda människor från att använda fiskar som pengar och istället hade tvingat dem att använda sina unikt målade snäckskal hade den personen fått första tjing på samtliga resurser som framställs.

När man kontrollerar pengarna är det möjligt att göra sig själv rik, och att utnämna vissa till vinnare och andra till förlorare. Att kontrollera pengarna är att ha makt. Det är därför som en levande idé om sunda pengar är en sådan viktig del i ett motståndskraftigt civilsamhälle.

Idén om sunda pengar är ett immunförsvar mot tyranni.

Jon Nylander

 

Publicerat med rättigheter från Mises.se


                           




Annons:


Intervju: Peter Ahlman från The Last Reformation Sweden
I Kristna kretsar så är de både älskade och hatade. Vissa kristna anser att de är den rörelse som är mest bibeltrogna, medans andra anser att de håller på med villolärar. Vi har intervjuat personen bakom The Last Reformation Sweden.

Krönika - Lars Bern
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Lars Bern kommenterar de senaste skandalerna inom vänstern och media.


Nyheter - Utrikes - Vetenskap
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center

Ekonomi
Efterfrågan skapar inte arbete
Efterfrågan skapar inte arbete
Det är nästan universellt accepterat idag att efterfrågan (läs: konsumtion) skapar arbetstillfällen. Den här övertygelsen stödjer den generella Keynesianska idén att regeringar bör ”stimulera” ekonomin, antingen genom finans- eller penningpolitik, när den genomgår en recession.


Nyheter - Israel
Israel dominerar cyber security-marknaden
Israel dominerar cyber security-marknaden


Nyheter - Mellanöstern
Palestinska skolor hyllar terrorister
Palestinska skolor hyllar terrorister

Sverige - Teknik
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem




Krönika - Roger Klang
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Varför fick Nordiska Motståndsrörelsen helt plötsligt så mycket utrymme i statsmedierna i samband med en för dem vanligt förekommande demonstration? Och varför drev tillståndsmyndigheterna på för att demonstrationen skulle gå förbi den judiska Synagogan i Göteborg? Jag funderade på det i flera dagar, kanske en vecka, tills svaret kom.

Politik - Svenska migrationskrisen
Sveriges nya instabilitet
Sveriges nya instabilitet
Om USA 2015 hade tagit emot en lika stor andel asylsökande, i förhållande till sin egen befolkning, som Sverige tog emot, så skulle USA ha tagit emot 5,2 miljoner asylsökande.


Utrikes
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
AfD är valets stora vinnare. I valet 2013 landade man med 4,7 procent av rösterna strax under femprocentsspärren. Partiet tog plats i 14 av Tysklands 16 delstatsparlament. Starkast är man i Sachsen-Anhalt med 24,2 procent och i Mecklenburg-Vorpommern med 20,8 procent.

Inrikes
Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur
Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur
Hur mycket våld kan man göra på det kollegiala systemet utan att förlora sin akademiska trovärdighet? Lund har för första gången hämtat sin prorektor utanför lärosätet, trots att uppdraget förutsätter att innehavaren redan har en anställning vid universitetet.


Krönika - Nima Gholam Ali Pour
Fake-News
Fake-News
Mainstream media är genom sina fake-news, antidemokratiska metoder och sanningsförakt ett hot mot demokratin.

Granskning - Sverige
Statistiker styr Sverige
Statistiker styr Sverige
Det är någon anonym statistiker som styr Sverige. Fraktionerad statistik läggs ut som uttömmande sanningar i medierna, på Sveriges Radio t.ex. Vem har inte råkat på följande korta påstående i media: Det finns fler kvinnor än män i Sverige.


Inrikes
Försvaret: Inget tvång för soldater att delta i Pride
Försvaret: Inget tvång för soldater att delta i Pride
Efter att JO och Försvarsmaktens personalansvarsnämnd slagit fast att den soldat som inte ville delta i Prideparaden genom att verka som lastbilschaufför i paraden hade den moraliska rätten på sin sida, så har Försvarsmakten svängt i frågan.




Inrikes
Uppsala inför ny bedömningsgrund: medlem i Saco-S krav för att bli adjunkt
Uppsala inför ny bedömningsgrund: medlem i Saco-S krav för att bli adjunkt
En aktuell utlysning av en tjänst som adjunkt i tyska vid Uppsala universitet anger att innehavaren ska ägna 50% av tjänsten åt ett fackligt uppdrag vid Saco-S-rådet.

Politik
När feminister ansluter sig till islamistiska terrorister
När feminister ansluter sig till islamistiska terrorister
Det är inte bara i Sverige som "feministiska" makteliten hycklar. Faktum är att de så kallade feministerna inte bara blundar för dessa hemskheter, utan deras närvaro vid dessa evenemang stödjer och legitimerar även diktatorernas makt.


Insändare
Rösta på Frimodig kyrka i kyrkovalet 2017!
Rösta på Frimodig kyrka i kyrkovalet 2017!

Utrikes
Israeliskt stridsflyg anföll militär anläggning i Syrien
Israeliskt stridsflyg anföll militär anläggning i Syrien
Målet tros vara ett syriskt vetenskapligt forskningscenter för kemiska vapen och även en utvecklingsplats för robotvapen. Syrien är uppbackat av Iran och Ryssland.


Utrikes
USA:s försvarsminister varnar Sverige
USA:s försvarsminister varnar Sverige
En Statement of Intent (SOI) om utökat militärt samarbete finns sedan ett år mellan USA och Sverige. I ett hemligstämplat brev till Peter Hultqvist varnar USA:s försvarsminister James Mattis för konsekvenserna av att underteckna konventionen om en kärnvapenfri värld, enligt SvD.

Inrikes
Mikael Odenberg vs. Ulf Kristersson
Mikael Odenberg vs. Ulf Kristersson
Många menar att Mikael Odenberg är den siste moderaten sedan Mats Johansson dog och Rolf K Nilsson gick över till Medborgerlig samling.


Utrikes - Politik
Du kommer att mikrochippas, det är bara en fråga om tid
Du kommer att mikrochippas, det är bara en fråga om tid
Enligt fria oberoende medier i USA närmar sig eller passerar landet, och då förmodligen resten av västvärlden så småningom, övervakningssamhället i George Orwells roman ”1984” från 1949.

Utrikes
Facebooks används för slavhandel
Facebooks används för slavhandel
Grävande journalistik avslöjar Facebooks roll i människosmuggling och slavhandel.


Ekonomi
Kan fler bebisar rädda välfärdsstaten?
Kan fler bebisar rädda välfärdsstaten?
Välfärdsstaten med sin fördelningspolitik har stora bekymmer. Ekonomen Daniel J. Mitchell förklarade redan förra året att USA står inför en allvarlig långsiktig utmaning, som är överförbart på många andra länder inklusive Sverige.

Debatt
SVT är en kulturmarxistisk bastion
SVT är en kulturmarxistisk bastion
SVT som låtsats vara neutrala är i själva verket en kulturmarxistisk bastion som har en fientlig agenda mot det svenska folket hävdar Bechir Rabani i denna debattartikel.


Insändare
Liv räddas och släcks på kvinnokliniker
Liv räddas och släcks på kvinnokliniker
Dagens insändare kommenterar händelsen där ofödda barn fortsätter att leva efter aborten.

Utrikes
Ordkriget mellan Trump och Kim Jong-un
Ordkriget mellan Trump och Kim Jong-un
Nordkorea varnar USA för att de har gjort upp planer på ett robotangrepp med robotar riktade mot amerikanska militärbaser i Guam i Stilla havet. Robotbanan skulle i så fall gå rakt över Japanska territorium.


Inrikes
JK:s beslut i Haverling-affären: chefer vid Uppsala universitet missförstod yttrandefriheten
JK:s beslut i Haverling-affären: chefer vid Uppsala universitet missförstod yttrandefriheten
Inget hindrar en offentligt anställd från att uttrycka tankar, åsikter och känslor om arbetsgivaren och verksamheten. Rätten att göra det är tvärtom skyddad av grundlagen.

Insändare
De verkliga monstren
De verkliga monstren
De som utifrån sin politiska agenda förstör människor är de verkliga monstren, hävdar Gullan Malmquist.


Granskning - Sverige
Sverige: Ett statsförfall?
Sverige: Ett statsförfall?
Svenska staten kämpar på ett orwelliskt sätt mot de svenska medborgare som pekar på de uppenbara problemen som migrationspolitiken orsakar menar Judith Bergman i denna granskning av svensk immigrationspolitik.