Inrikes
JK:s beslut i Haverling-affären: chefer vid Uppsala universitet missförstod yttrandefriheten
Inget hindrar en offentligt anställd från att uttrycka tankar, åsikter och känslor om arbetsgivaren och verksamheten. Rätten att göra det är tvärtom skyddad av grundlagen.
JK:s beslut i Haverling-affären: chefer vid Uppsala universitet missförstod yttrandefriheten
Publicerades 2017-08-10 © Justitiekanslern

Det slår Justitiekanslern fast angående latinprofessor Gerd Haverling, som tillrättavisades av chefer efter att ha kritiserat verksamheten. JK väljer dock att inte uttala kritik mot någon enskild chef och verkar i beslutet sensationellt nog öppna för möjligheten att göra avsteg från grundlagen.

Det var efter att bl.a. ha kritiserat en tillsättning av en lektor som latinprofessor Gerd Haverling i Uppsala fick en skrivelse med rubriken ”Arbetsgivarbeslut”. I skrivelsen, som var undertecknad av institutionens prefekt, Beáta Megyesi, angavs bl.a. att Haverling inte ska ”involvera sig i administrativa frågor utöver de ramar som ges av det kollegiala styret” och att hon ska ”framföra synpunkter eller kritik på ett konstruktivt sätt genom samtal med den det gäller och vid behov med stöd av tredje part”.

Skrivelsen avslutades med hot om uppsägning: ”Följs inte ovanstående beslut kan fråga om disciplinansvar eller i sista hand skiljande från anställning komma att prövas av personalansvarsnämnden”.

Något år senare fick Haverling en skriftlig ”erinran”, denna gång undertecknad av fakultetens dekan, Coco Norén, där föreskrifterna väsentligen upprepas. Där heter det bl.a. att Haverling ”involverar sig i frågor utanför sitt ansvarsområde som överskrider det kollegiala styret”. Även i denna skrivelse hotas det med skiljande från tjänsten: ”För det fall Gerd Haverling framöver åsidosätter sina åligganden i anställningen, kan fråga om skiljande från anställningen av personliga skäl aktualiseras”.

ARW reagerade genom att anmäla Uppsala universitet till Justitiekanslern (JK) för överträdelse av den i grundlagen skyddade yttrandefriheten. Så här skrev vi i anmälan:

Till skillnad mot vad som hävdas i Noréns skrivelse framstår Haverlings kritik – som återges i de e-postmeddelanden som ingår i erinran – som sakligt motiverad, adekvat och återhållen. De kritiska synpunkterna gäller uteslutande, direkt eller indirekt, vetenskapliga angelägenheter.

Vi fortsatte:

Skrivelserna innehåller dessutom felaktigheter vad gäller en professors arbetsuppgifter. I erinran lämnas exempelvis uppgiften att Haverling åsidosatt sina åtaganden i tjänsten genom att involvera sig i administrativa frågor utöver de ramar som ges av det kollegiala styret.

Detta strider, menade vi, mot den svenska yttrandefriheten, som ger arbetstagare en generell rätt att yttra sig i olika frågor. Detaljerna om vår anmälan och liknande fall återfinns nedan under ”liknande ärenden”.

I JK:s aktuella beslut i ärendet från 2017-07-21 får vi medhåll på denna viktiga punkt:

Det är visserligen arbetsgivaren som leder och fördelar arbete även i offentlig verksamhet och ansvarsfördelningen inom verksamheten kan vara reglerad. Den anställda har dessutom en lojalitetsplikt. Inget av detta hindrar dock en offentligt anställd från att utrycka tankar, åsikter och känslor om arbetsgivaren och verksamheten. Rätten att göra det är tvärtom skyddad av grundlagen och detta gäller vare sig synpunkterna är befogade eller inte och oavsett vilket ansvarsområde arbetstagaren har. Det spelar heller ingen roll om synpunkterna framförs internt eller till medier. Att arbetsgivaren inte måste hålla med om eller rätta sig efter synpunkterna är en annan sak. Det väsentliga i detta sammanhang är rätten att fritt yttra sig utan att riskera någon form av negativa konsekvenser.

Megyesi och Norén har med andra ord på denna punkt missförstått den svenska yttrandefriheten.

JK ger i detta sammanhang hela ledningen vid Uppsala universitet en högst befogad bakläxa:

Jag förutsätter … att ledningen för Uppsala universitet, mot bakgrund av det inträffade, överväger hur man inom universitet kan öka medvetenheten om de viktiga frågor och inte sällan svåra bedömningar och gränsdragningar som aktualiseras av detta beslut.

Så långt de för yttrandefriheten och den akademiska friheten goda nyheterna. De inte fullt så goda nyheterna är att JK, trots tillrättavisningarna ovan, inte finner tillräcklig grund för att formellt rikta kritik mot vare sig Megyesi, Norén eller Uppsala universitet.

Här skymtar en djupt problematisk aspekt av JK:s beslut, som tarvar några stycken att förklara och reda ut.

Yttrandefriheten såsom den regleras i svensk grundlag innebär att endast inskränkningar som är föreskrivna i lag är tillåtna. Riksdagen, dvs. folkets representanter, måste alltså godkänna varje inskränkning genom att stifta motsvarande lag. I Sverige finns det t.ex. lagar som förbjuder förtal och hets mot folkgrupp m.m. Utan lag kan yttrandefriheten inte begränsas. Detta står klart och tydligt i 2 kap. 20 § regeringsformen (RF).

Det mest uppseendeväckande med JK:s beslut är att man verkar vilja öppna för inskränkningar av yttrandefriheten utan lagstöd.

Den första indikationen på detta finner vi på sid. 3 i beslutet (vår kursivering):

Enligt 2 kap 1 § regeringsformen är var och en gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Denna yttrandefrihet får i princip bara begränsas genom lag och då i enlighet med de förutsättningar som anges i 2 kap 20-25 §§ RF.

Varför kvalificeringen ”i princip”? Finns det alltså undantag? Det vore i så fall inte förenligt med grundlagen såsom den faktiskt är formulerad.

Att det inte rör sig om ett skrivfel visar ett annat beslut som kom i dagarna. Det rör en doktorand som efter att ha kritiserat samma prefekt, Beáta Megyesi, för vetenskaplig oredlighet fick beskedet att hon inte får förlägga en postdoktjänst till institutionen. Även i detta beslut står att yttrandefriheten får ”i princip” bara begränsas genom lag osv.

Den andra indikationen på att JK vill öppna för inskränkningar av yttrandefriheten utan lagstöd kommer på sid. 4 i beslutet:

När det gäller den första omständigheten, att Gerd Haverling sägs ha uttalat sig otillbörligt om kollegor, konstaterar jag att även en offentlig arbetsgivare måste kunna ha synpunkter på hur man uttrycker sig om varandra på en arbetsplats. Arbetsgivaren måste också kunna reagera på t.ex. personangrepp och trakasserier utan att det betraktas som en otillåten inskränkning av arbetstagarens yttrandefrihet.

Vilken sorts ”måste” det här är fråga om framgår inte. Om det är ett juridiskt ”måste”, var finns i så fall stödet i lag? JK blir oss svaret skyldig. Problemet är att ”personangrepp” och ”trakasserier” inte är juridiska termer som förekommer i någon svensk lag.

Läsaren kan nu börja lägga ihop två och två och koppla detta till JK:s ovanliga kvalificering av regeringsformens föreskrift enligt ovan. I så fall blir kontentan att grundlagens krav på lagstöd vid inskränkning bara gäller ”i princip”, dvs. så länge som det inte handlar om arbetsmiljön inom det offentliga. Om arbetsmiljön av cheferna upplevs som hotad får man göra avsteg från grundlagen och införa godtyckliga begränsningar, med hänvisning till luddiga och juridiskt oklara begrepp som ”personangrepp” och ”trakasseri”.

Här blottläggs ett slags arbetsmiljöfundamentalism som, i strid med den svenska konstitutionen och demokratiska grundsatser, sätter arbetsmiljön före yttrandefriheten. Att en svensk justitiekansler hyser sådana uppfattningar är ofattbart och oacceptabelt.

Slutsatsen blir nu, för Megyesis och Noréns vidkommande, att även om vissa av deras formuleringar ”framstår … som mindre väl genomtänkta från ett yttrandefrihetsrättsligt perspektiv” drevs enligt JK båda huvudsakligen av det goda syftet att förbättra arbetsmiljön genom att förhindra Haverling att uttrycka sig på ett visst sätt mot sina kollegor:

Båda skrivelserna handlar till största delen om hur Gerd Haverling uppges ha uttryckt sig mot kollegor på arbetsplatsen och varningarna eller erinringarna synes i första hand anknyta till den omständigheten. Mot den bakgrunden finner jag inte tillräcklig grund för att rikta någon kritik mot Beáta Megyesi, Coco Norén eller Uppsala universitet.

Liknande resonemang förekommer i andra beslut som nuvarande JK:n Anna Skarhed skrivit under. Där framhålls också vikten av att införa inskränkningar av yttranden om detta sker i syfte att främja en god arbetsmiljö. ARW har tidigare kritiserat sådana resonemang för att strida mot grundlagen.

Skarhed har försökt begrunda högskolornas inskränkningar av yttrandefriheten i arbetsmiljöns namn med hänvisning till att det bara skulle röra sig om formföreskrifter som inte reglerar yttrandenas innehåll. ARW har dock visat att detta i flera fall varit osant. JK har på begäran inte velat rätta besluten.

Det nya i Haverling-beslutet, förutom att JK numera anser att det rör sig om ”viktiga frågor”, är att JK tycks lämna uppgiften att grundlagens föreskrift om lagstöd vid inskränkningar bara gäller ”i princip” och att det går att gör godtyckliga avsteg från grundlagen, nämligen om syftet är att förbättra arbetsmiljön.

Man kan förstå denna nya tanke som ytterligare ett försök av Skarhed att upplösa det dilemma som hennes uppenbarligen djupt förankrade allmänna avsky mot ”personangrepp” och ”trakasserier” och däri grundade tidigare beslut försatt henne i.

Men därmed har hon också visat att hon är olämplig som justitiekansler. En JK får aldrig börja problematisera och kvalificera den grundlag som hon är särskilt satt att värna.  Det enda rimliga hade varit att säga att grundlagen gäller utan wenn och aber och att chefer inom det offentliga bara får agera mot personangrepp och trakasserier i den mån det rör sig om yttranden som faller under någon inskränkning som har lagstöd, t.ex. förtal.

Det hade i så fall följt att såväl Megyesia som Norén kränkt yttrandefriheten utan att det finns några förmildrande omständigheter att åberopa. De har agerat mot Haverlings yttranden trots att inget i den bevisning de angett tyder på att hon skulle ha förtalat någon eller sagt något som av annan anledning inte är tillåtet enligt lag.

Då de tillrättavisande skrivelser som Haverling fått innehåller formuleringar som enligt JK framstår som ’’mindre väl genomtänkta’’ och skapar osäkerhet kring yttrandefriheten, förutsätter vi att universitetet kommer att upphäva skrivelserna med omedelbar verkan

Anna Skarhed är nu 65 år fyllda. Det finns alltså möjlighet att göra en diskret sorti och lämna plats för en yngre förmåga, företrädelsevis någon som har större integritet och respekt för grundlagen och, inte minst, ämbetet.

Publicerat med tillstånd av Academic Rights Watch


                           




Annons:


Intervju: Peter Ahlman från The Last Reformation Sweden
I Kristna kretsar så är de både älskade och hatade. Vissa kristna anser att de är den rörelse som är mest bibeltrogna, medans andra anser att de håller på med villolärar. Vi har intervjuat personen bakom The Last Reformation Sweden.

Krönika - Lars Bern
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Lars Bern kommenterar de senaste skandalerna inom vänstern och media.


Nyheter - Utrikes - Vetenskap
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center

Ekonomi
Efterfrågan skapar inte arbete
Efterfrågan skapar inte arbete
Det är nästan universellt accepterat idag att efterfrågan (läs: konsumtion) skapar arbetstillfällen. Den här övertygelsen stödjer den generella Keynesianska idén att regeringar bör ”stimulera” ekonomin, antingen genom finans- eller penningpolitik, när den genomgår en recession.


Nyheter - Israel
Israel dominerar cyber security-marknaden
Israel dominerar cyber security-marknaden


Nyheter - Mellanöstern
Palestinska skolor hyllar terrorister
Palestinska skolor hyllar terrorister

Sverige - Teknik
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem




Krönika - Roger Klang
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Varför fick Nordiska Motståndsrörelsen helt plötsligt så mycket utrymme i statsmedierna i samband med en för dem vanligt förekommande demonstration? Och varför drev tillståndsmyndigheterna på för att demonstrationen skulle gå förbi den judiska Synagogan i Göteborg? Jag funderade på det i flera dagar, kanske en vecka, tills svaret kom.

Politik - Svenska migrationskrisen
Sveriges nya instabilitet
Sveriges nya instabilitet
Om USA 2015 hade tagit emot en lika stor andel asylsökande, i förhållande till sin egen befolkning, som Sverige tog emot, så skulle USA ha tagit emot 5,2 miljoner asylsökande.


Utrikes
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
AfD är valets stora vinnare. I valet 2013 landade man med 4,7 procent av rösterna strax under femprocentsspärren. Partiet tog plats i 14 av Tysklands 16 delstatsparlament. Starkast är man i Sachsen-Anhalt med 24,2 procent och i Mecklenburg-Vorpommern med 20,8 procent.

Inrikes
Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur
Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur
Hur mycket våld kan man göra på det kollegiala systemet utan att förlora sin akademiska trovärdighet? Lund har för första gången hämtat sin prorektor utanför lärosätet, trots att uppdraget förutsätter att innehavaren redan har en anställning vid universitetet.


Krönika - Nima Gholam Ali Pour
Fake-News
Fake-News
Mainstream media är genom sina fake-news, antidemokratiska metoder och sanningsförakt ett hot mot demokratin.

Granskning - Sverige
Statistiker styr Sverige
Statistiker styr Sverige
Det är någon anonym statistiker som styr Sverige. Fraktionerad statistik läggs ut som uttömmande sanningar i medierna, på Sveriges Radio t.ex. Vem har inte råkat på följande korta påstående i media: Det finns fler kvinnor än män i Sverige.


Inrikes
Försvaret: Inget tvång för soldater att delta i Pride
Försvaret: Inget tvång för soldater att delta i Pride
Efter att JO och Försvarsmaktens personalansvarsnämnd slagit fast att den soldat som inte ville delta i Prideparaden genom att verka som lastbilschaufför i paraden hade den moraliska rätten på sin sida, så har Försvarsmakten svängt i frågan.




Inrikes
Uppsala inför ny bedömningsgrund: medlem i Saco-S krav för att bli adjunkt
Uppsala inför ny bedömningsgrund: medlem i Saco-S krav för att bli adjunkt
En aktuell utlysning av en tjänst som adjunkt i tyska vid Uppsala universitet anger att innehavaren ska ägna 50% av tjänsten åt ett fackligt uppdrag vid Saco-S-rådet.

Politik
När feminister ansluter sig till islamistiska terrorister
När feminister ansluter sig till islamistiska terrorister
Det är inte bara i Sverige som "feministiska" makteliten hycklar. Faktum är att de så kallade feministerna inte bara blundar för dessa hemskheter, utan deras närvaro vid dessa evenemang stödjer och legitimerar även diktatorernas makt.


Insändare
Rösta på Frimodig kyrka i kyrkovalet 2017!
Rösta på Frimodig kyrka i kyrkovalet 2017!

Utrikes
Israeliskt stridsflyg anföll militär anläggning i Syrien
Israeliskt stridsflyg anföll militär anläggning i Syrien
Målet tros vara ett syriskt vetenskapligt forskningscenter för kemiska vapen och även en utvecklingsplats för robotvapen. Syrien är uppbackat av Iran och Ryssland.


Utrikes
USA:s försvarsminister varnar Sverige
USA:s försvarsminister varnar Sverige
En Statement of Intent (SOI) om utökat militärt samarbete finns sedan ett år mellan USA och Sverige. I ett hemligstämplat brev till Peter Hultqvist varnar USA:s försvarsminister James Mattis för konsekvenserna av att underteckna konventionen om en kärnvapenfri värld, enligt SvD.

Inrikes
Mikael Odenberg vs. Ulf Kristersson
Mikael Odenberg vs. Ulf Kristersson
Många menar att Mikael Odenberg är den siste moderaten sedan Mats Johansson dog och Rolf K Nilsson gick över till Medborgerlig samling.


Utrikes - Politik
Du kommer att mikrochippas, det är bara en fråga om tid
Du kommer att mikrochippas, det är bara en fråga om tid
Enligt fria oberoende medier i USA närmar sig eller passerar landet, och då förmodligen resten av västvärlden så småningom, övervakningssamhället i George Orwells roman ”1984” från 1949.

Utrikes
Facebooks används för slavhandel
Facebooks används för slavhandel
Grävande journalistik avslöjar Facebooks roll i människosmuggling och slavhandel.


Ekonomi
Kan fler bebisar rädda välfärdsstaten?
Kan fler bebisar rädda välfärdsstaten?
Välfärdsstaten med sin fördelningspolitik har stora bekymmer. Ekonomen Daniel J. Mitchell förklarade redan förra året att USA står inför en allvarlig långsiktig utmaning, som är överförbart på många andra länder inklusive Sverige.

Debatt
SVT är en kulturmarxistisk bastion
SVT är en kulturmarxistisk bastion
SVT som låtsats vara neutrala är i själva verket en kulturmarxistisk bastion som har en fientlig agenda mot det svenska folket hävdar Bechir Rabani i denna debattartikel.


Insändare
Liv räddas och släcks på kvinnokliniker
Liv räddas och släcks på kvinnokliniker
Dagens insändare kommenterar händelsen där ofödda barn fortsätter att leva efter aborten.

Utrikes
Ordkriget mellan Trump och Kim Jong-un
Ordkriget mellan Trump och Kim Jong-un
Nordkorea varnar USA för att de har gjort upp planer på ett robotangrepp med robotar riktade mot amerikanska militärbaser i Guam i Stilla havet. Robotbanan skulle i så fall gå rakt över Japanska territorium.


Inrikes
JK:s beslut i Haverling-affären: chefer vid Uppsala universitet missförstod yttrandefriheten
JK:s beslut i Haverling-affären: chefer vid Uppsala universitet missförstod yttrandefriheten
Inget hindrar en offentligt anställd från att uttrycka tankar, åsikter och känslor om arbetsgivaren och verksamheten. Rätten att göra det är tvärtom skyddad av grundlagen.

Insändare
De verkliga monstren
De verkliga monstren
De som utifrån sin politiska agenda förstör människor är de verkliga monstren, hävdar Gullan Malmquist.


Granskning - Sverige
Sverige: Ett statsförfall?
Sverige: Ett statsförfall?
Svenska staten kämpar på ett orwelliskt sätt mot de svenska medborgare som pekar på de uppenbara problemen som migrationspolitiken orsakar menar Judith Bergman i denna granskning av svensk immigrationspolitik.