Granskning: Socialdemokraterna, Svenska kyrkan och religionsfriheten
I strid mot religionsfriheten har Sveriges socialdemokratiska arbetareparti under sjuttio år genomfört en plan att kontrollera landets dominerande kyrka för att omintetgöra dess inflytande.
Granskning: Socialdemokraterna, Svenska kyrkan och religionsfriheten
Publicerades 2015-08-29 © Wikimedia Commons

Bild: Uppsala domkyrka

Fram till år 2000 hade Sverige en statskyrka, ett system som genom historien i olika former inneburit en symbios mellan staten och Svenska kyrkan. Efter demokratins genombrott omkring 1920 kom dock ett av de politiska partierna (med bistånd från ett annat) att allt mer eftersträva den nationellt dominerande kyrkans religiösa upplösning. I strid mot religionsfriheten har man in i nutid genomfört en överlagd plan att kontrollera landets största kyrka och omforma den efter sin egen ideologiska agenda.

I kyrkovalet fortsätter flera av de politiska partierna att ställa upp med sina politiska ideologier. Socialdemokraterna försvarar sin inblandning genom att definiera om syftet till ”en öppen folkkyrka”.

Vad är då folkkyrkan? Under 1700-talet etablerades den så kallade upplysningen med sin rationalism och syn på människan som autonom, självstyrande. På detta följde franska revolutionen, där folket sades kräva ut sin rätt att själva styra. Efter stora europeiska krig besegrades revolutionens motsägelsefulle beskyddare – den självkrönte kejsaren – Napoleon Bonaparte.

”Folket” hade dock etablerats som ett viktigt begrepp, och flera stora revolutionsförsök följde i Europa, särskilt 1830 och 1848. Vid denna tid framträdde Karl Marx med bland annat sin tes att ”religionen är ett opium för folket”, alltså att tron på Gud är en tröst som människan själv skapar i en hård värld.

Reaktionerna mot upplysningen och dess förnuftstro kom samtidigt genom romantiken med dess mystiska och diffusa gudssyn. I Danmark började kyrkan genom grundlagen 1849 att officiellt kallas folkkyrka. Formuleringen ”den evangelisk-lutherske Kirke er den danske Folkekirke” innebar närmast att en viss kyrka ansågs förknippad med det danska folket. Den inflytelserike prästen och psalmdiktaren Nikolai Frederik Severin Grundtvig framhöll i denna tid av ifrågasättanden betydelsen av den folkliga tron.

I Sverige kom teologiprofessorn och biskopen i Västerås stift, Einar Billing (1871-1939), att ta upp folkkyrkotanken. Han ledde ungkyrkorörelsen, som hade mottot ”Sveriges folk – ett Guds folk”. Som en samlande kraft hävdade Billing ”den religiöst motiverade folkkyrkan”.

Politiskt fick Sverige under åren efter första världskriget, 1918-21, allmän rösträtt för män och kvinnor. Socialdemokraterna började nu ofta inneha regeringsmakten, kontinuerligt från 1932 fram till 1976 (inklusive samlingsregeringen under andra världskriget). Partiledaren Per Albin Hansson introducerade 1928 uttrycket ”folkhemmet” för att beskriva partiets mål.

Samtidigt började partiets strategi beträffande Svenska kyrkan ta form. Ursprungligen innehöll partiprogrammet ett entydigt krav att helt enkelt skilja kyrkan från staten. Snart började dock en falang utveckla planen att i stället behålla kontrollen över kyrkan genom att omforma den.

Drivande var här den socialdemokratiske prästen Harald Hallén. Redan från början av seklet hade han drivit ett folkkyrkoprogram, enligt en ny, politiserad, definition av begreppet. Han var påverkad av Viktor Rydbergs tankar om en demokratisk folkkyrka, liksom av tysk liberalteologi. Kristendomen var enligt detta synsätt helt inomvärldslig och Jesus en moralisk lärare och föredöme. Upplysningens idé om den autonoma individen var viktig.

Harald Hallén varnade i riksdagen 1918 för att avskaffa statskyrkan, eftersom man då skulle förlora kontrollen över den, särskilt över prästernas utbildning. Prästkandidaterna skulle undervisas i modern bibel-kritisk teologi och inte i kyrkans troslära. Ett annat argument var att de konservativa skulle ta över om man inte behöll makten över kyrkan. ”Folkkyrkan” riskerade att ge vika för vad man kallade ”prästkyrkan”.

Man arbetade nu medvetet med det politiska inflytandet över själva organisationen. På riksplanet styrdes kyrkan av allmänna kyrkomötet med endast 50 ledamöter, varav hälften präster och hälften lekmän. Biskoparna var självskrivna ledamöter och ärkebiskopen självskriven ordförande. För Socialdemokraterna var dock ”folkets” brist på inflytande ett stort problem. För att kunna förändra kyrkan inifrån genomdrev man 1949 en avgörande kyrkomötesförordning (1949:174), som försköt förhållandet mellan prästerliga och lekmannaombud. Av 100 ledamöter var nu 43 präster (inklusive biskoparna) och 57 lekmän. (Nuvarande kyrkomöte med 251 ledamöter utan bunden andel präster inrättades 1982.)

En annan förändring var att de lokala kyrkofullmäktige/kyrkoråden nu blev valkorporationer, som utsåg ledamöter till kyrkomötet. På så sätt politiserades valen. Prästlönereformen 1951 innebar att prästerna nu betraktades som statstjänstemän i formell mening. Samtidigt blev det först detta år tillåtet att lämna Svenska kyrkan utan att övergå till annat kristet samfund.

Vägen öppnades därmed för att helt ta över Svenska kyrkan. Som ett led i planen att omforma kyrkan ställdes nu kravet på prästvigning av kvinnor. 1957 vände sig ecklesiastik-, alltså kyrkominister Ivar Persson (Bondeförbundet (idag Centern), då i regering med S) till kyrkomötet med en proposition om lag om kvinnliga präster. Teologiska utlåtanden hade entydigt slagit fast att detta var oförenligt med Bibeln. Förslaget avslogs och man begärde ytterligare rådrum. Mot gängse ordning att först höra kyrkomötet lade Persson i mars 1958 fram propositionen i riksdagen där den godkändes. På regeringens begäran inkallades ett extra kyrkomöte i augusti samma år och nu antogs förslaget (69 röster för, 29 mot, två nedlagda).

Samtidigt antogs emellertid samvetsklausulen, vilken innebar att biskop inte mot sin övertygelse skulle tvingas prästviga kvinnor och att präster inte skulle åläggas att i tjänsten utföra sådant som stred mot samvetet i frågan. Riksdagen antog i enlighet med detta lagen om kvinnas behörighet till prästerlig tjänst (1958:514).

Samvetsklausulen fick – inte oväntat – effekten att det blev omöjligt för kvinnor att prästvigas i vissa stift eller söka tjänst i vissa församlingar. För att komma åt hindret upphävde riksdagen, dock efter beslut i kyrkomötet,1982 1958 års lag om kvinnas behörighet till prästerlig tjänst. Detta var ett avgörande drag. I stället kom nu lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet att fullt ut gälla också Svenska kyrkans verksamhet. På grund av bytet av lag kunde samvetsklausulen inte längre åberopas. Sedan dess har kraven på prästkandidater skärpts. Man måste förklara sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst, oavsett deras kön. Detsamma gäller för att få bli kyrkoherde.

Kyrkan styrs från denna tid – men, märk väl, efter beslut i det politiserade kyrkomötet – helt av samhällets lagar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Här har lagen 1979:1118 först ersatts av jämställdhetslagen (1991:433). 2009 upphävdes denna och efterträddes av den långt mer omfattande och radikala diskrimineringslagen, DL (2008:567): ”1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder” (www.lagen.nu/2008:567).

Här finns två nya ”diskrimineringsgrunder”: ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Lagen omfattar även fler samhällsområden än tidigare, t.ex. inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten, inte bara arbetsmarknaden. Intressant är att lagen är tvingande: ”3 § Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen”.
Frågan är vad inkluderandet av religion här kan innebära.

Svenska kyrkan har alltså av ett politiskt parti med målet att omforma samhället till ett folkhem förvandlats till en folkkyrka, men i en ny mening anpassad efter det politiska målet. Kyrkan sägs ska vara demokratisk, öppen och tolerant. Detta innebär att dess trosinnehåll styrs av folket genom omröstningar. Allting som människor bestämmer för sin egen del ska godtas. I princip avvisas Guds makt över sin skapelse.

Avvikelserna är här så stora att kyrkan inte längre kan sägas tjäna sitt religiösa eller andliga syfte. Man kan inte heller hävda att religionsfriheten tillåts omfatta Svenska kyrkan. Möjligheten att omfatta vilken religion man vill gäller inte när människor med andra motiv tar över organisationen och genomdriver en helt annan inriktning än den som följer "Guds heliga ord", som det heter i kyrkoordningen, kap. 1. Frågan är om inte landets grundlag (Regeringsformen kap. 2) omintetgörs i och med detta.


Stefan Pehrson


Artikeln bygger på artiklar i Nationalencyklopedin samt Nytt vin i gamla läglar. Socialdemokratisk kyrkopolitik under perioden 1944-1973 av Daniel Alvunger, en bok som ingående granskar det politiska övertagandet av Svenska kyrkan.


                           




Annons:


Livets marsch i Linköping
På nationaldagen marscherade ett femtiotal personer för livet.

Israel firades på Öckerö
Med anledning av staten Israels 70-årsfirande hölls en samling på Öckerö den 21 april


Det enda partiet som står upp för de ofödda
Kristna Värdepartiet är det enda partiet som verkligen står upp för de ofödda, menar Annette Westöö.

Kulturens tystnad
Om den svenska kulturen och dess relation till kommunismen.


Skolan
Krafttag mot våldet i skolan
Krafttag mot våldet i skolan
Krafttag krävs mot våldet i skolan. En trygg skolmiljö är grundläggande för barnens psykiska välbefinnande, skriver Lars Borgström och Annette Westöö, talespersoner för Kristna Värdepartiet.


Kristna Värdepartiet
Samtycke – den sista moraliska bastionen!
Samtycke – den sista moraliska bastionen!
Debattartikel av Mats Selander, ordförande för Kristna Värdepartiet

Inrikes
Medborgarjournalisten Bechir Rabani död – arbetade med granskning av Aschberg.
Medborgarjournalisten Bechir Rabani död – arbetade med granskning av Aschberg.
Bechir Rabani, känd från organisationen Megafonerna, avled plötsligt tidigt på fredagsmorgonen under mystiska omständigheter.




Inrikes
Unik granskning av Robert Aschbergs verksamhet
Unik granskning av Robert Aschbergs verksamhet
Robert Aschberg med ett tydligt kommunistiskt förflutet har hyllats i medier som “trolljägare” och flitig “antirasist”. Men vilka motiv och krafter ligger egentligen bakom hans arbete?

Inrikes - Intervju
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Intervju med aktören för en av Sveriges mest aktiva alternativmediasajter.


Nyheter - Norden
Islamistiska regler i danska skolor
Islamistiska regler i danska skolor
Två före detta lärare vid skolan Nord-Vest beskrev hur barnen på skolan talade om danskar i termer som "de och vi". I en poesitävling komponerade flera barn dikter som beskrev deras önskan att klå upp och bryta benen och händerna på de "danska svinen".

Hälsa och hållbar utveckling
Lars Bern redogör för vad han anser vara de verkliga miljöproblemen till skillnad från klimathysterin.


Ledare
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Jämställdhetsdebatten i Sverige väljer selektivt ut fakta som ger en falsk bild av att ojämnställdhet bara är till männens fördel.

Utrikes - Mellanöstern
Tel Aviv – vegan capital of the world
Tel Aviv – vegan capital of the world
Med 400 veganska och vegetariska restauranger gör Tel Aviv namn för sig som “vegan capital of the world”.


Analys - Ekonomi - Per Bylund
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Per Bylund analyserar påståendet om Kinas fantastiska tillväxt.




Åsikt -Insändare
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Inte en enda kommentar har lagts ut på någon av de 31 inläggen av Josef Svenberg (mp) på Ekot, men ändå lämnade jag en kommentar. Märk väl en rumsren fast kritisk kommentar.

Utrikes
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet lägger en 826 km lång järnvägsförbindelse på sina territorier. Frågan är hur kineserna ska lösa frågan med hur de ska komma över eller under den 300 km långa sträckningen över Kaspiska havet.


Ryska revolutionen 100 år
7 november 1917 inträffade ryska revolutionen, en händelse som mer än någon annan fullföljde konsekvenserna av människans förkastande av Gud, då den i stället överlämnade makten till egenmäktiga människor. Vi ser dess mönster och inflytande tydligt hos oss än idag.

Reformationen och musiken - inte bara församlingen
Idag är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser, vilket inledde reformationen. Ofta har församlingens nyvunna roll tolkats som något av ett lekmannaideal eller ett slags likställande av roller. Luther vill dock samtidigt behålla expertis på olika områden; ett av dem var musikens.


Intervju: Peter Ahlman från The Last Reformation Sweden
I Kristna kretsar så är de både älskade och hatade. Vissa kristna anser att de är den rörelse som är mest bibeltrogna, medans andra anser att de håller på med villolärar. Vi har intervjuat personen bakom The Last Reformation Sweden.

Krönika - Lars Bern
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Lars Bern kommenterar de senaste skandalerna inom vänstern och media.


Nyheter - Utrikes - Vetenskap
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center

Ekonomi
Efterfrågan skapar inte arbete
Efterfrågan skapar inte arbete
Det är nästan universellt accepterat idag att efterfrågan (läs: konsumtion) skapar arbetstillfällen. Den här övertygelsen stödjer den generella Keynesianska idén att regeringar bör ”stimulera” ekonomin, antingen genom finans- eller penningpolitik, när den genomgår en recession.


Nyheter - Israel
Israel dominerar cyber security-marknaden
Israel dominerar cyber security-marknaden

Nyheter - Mellanöstern
Palestinska skolor hyllar terrorister
Palestinska skolor hyllar terrorister


Sverige - Teknik
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem

Krönika - Roger Klang
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Varför fick Nordiska Motståndsrörelsen helt plötsligt så mycket utrymme i statsmedierna i samband med en för dem vanligt förekommande demonstration? Och varför drev tillståndsmyndigheterna på för att demonstrationen skulle gå förbi den judiska Synagogan i Göteborg? Jag funderade på det i flera dagar, kanske en vecka, tills svaret kom.


Politik - Svenska migrationskrisen
Sveriges nya instabilitet
Sveriges nya instabilitet
Om USA 2015 hade tagit emot en lika stor andel asylsökande, i förhållande till sin egen befolkning, som Sverige tog emot, så skulle USA ha tagit emot 5,2 miljoner asylsökande.

Utrikes
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
AfD är valets stora vinnare. I valet 2013 landade man med 4,7 procent av rösterna strax under femprocentsspärren. Partiet tog plats i 14 av Tysklands 16 delstatsparlament. Starkast är man i Sachsen-Anhalt med 24,2 procent och i Mecklenburg-Vorpommern med 20,8 procent.


Inrikes
Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur
Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur
Hur mycket våld kan man göra på det kollegiala systemet utan att förlora sin akademiska trovärdighet? Lund har för första gången hämtat sin prorektor utanför lärosätet, trots att uppdraget förutsätter att innehavaren redan har en anställning vid universitetet.