Granskning: Ryssland övar på att inta Gotland
Ryssland har med runt 33.000 soldater övat på att invadera Gotland, Åland, Bornholm och norra Norge, enligt en rapport från Cepa – en tankesmedja med kopplingar till den amerikanska vapenindustrin.
Granskning: Ryssland övar på att inta Gotland
Publicerades 2015-06-30 © the Brigade

 

Men Ryssland har inte militär kapacitet att utkämpa två krig samtidigt, enligt rapporten. Det framgår inte var uppgifterna kommer ifrån. Edward Lucas som författat rapporten ”The coming storm, Baltic Sea Security Report” hänvisar enligt uppgift till ”försvarskällor”.


Försvarsmakten i Sverige vill inte kommentera uppgifterna. – Vi kommenterar inte händelser som sker i andra länder. Vi har koll på vårt närområde, säger Försvarsmaktens presschef, Philip Simon. Författaren av rapporten, Edward Lucas, skriver bl.a. för the Economist och Wall Street Journal.

 

Willhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, konstaterar att militära övningar kan ha flera syften.


Ett kan vara att öva inför en framtida konflikt, ett annat att kan vara av mer formell natur, som att testa förmågan hos vissa förband. Ett tredje syfte skulle kunna vara att med övningen skickat ett budskap till omvärlden. Man uppträder då hotfullt, det är en styrkedemonstration, säger Willhelm Agrell. 

 

Det finns en seglivad svensk myt om att Finlands försvarsmakt skulle vara 230 000 stående man starkt, när den i själva verket i fredstid är på cirka 30 000 man, en av Europas minsta militära organisationer.


Total personalstyrka i Sveriges armé inkluderat hemvärnet är 54 000 man eller med andra ord 2 brigader fördelat på 5 bataljoner. Av dessa soldater utgör hemvärnet 22 000 man. Men Finland har inte tillnärmelsevis lika många stridsfordon per enhet.


Fast Finland har fortfarande värnplikt och mobförråd och kan mobilisera dem 230 000, därför har missförstånd uppstått. Finland har även överlag mindre kvalificerad teknisk materiel och utrustning än Sverige, men de har en större mängd av det de har.


Finland har 700 artilleripjäser, jämfört med Sveriges 24 högteknologiska Archer som ska levereras någon gång i framtiden. Finland har ingen ubåtsflotta sedan ’Parisfreden’ från 1947.

 

Carl von Clausewitz skrev angående militär hjälp:

 

"…Det var också helt klart att Polen blivit en rysk provins, om landet inte delats. Om så inte varit fallet och Polen varit en stat med förmåga att försvara sig, skulle de tre makterna inte ha kunnat gå så lätt tillväga med dess delning. De makter som å andra sidan var mest intresserade av att vidmakthålla Polens oberoende, i.e. Frankrike, Sverige och Turkiet, hade då kunnat ingripa på ett helt annat sätt till dess hjälp. Men att en stats självständighet skall upprätthållas enbart genom hjälp utifrån, är faktiskt att begära för mycket…
   Vi återvänder till vårt ämne och tror att vi bevisat att en försvarare i allmänhet kan räkna med mera bistånd utifrån än angriparen. Försvararen kommer att desto säkrare kunna räkna med hjälp, ju större betydelse hans existens har för alla övriga, i.e. ju sundare och starkare hans politiska och militära tillstånd är. Carl von Clausewitz i ’Om kriget’ sjätte boken, sjätte kapitlet – ’Vilka försvarsmedel står till buds?’"

 

Frågan, som jag ser det, om vi bör vara alliansfria eller fullvärdiga Natomedlemmar kokar ned till; Hinner Nato deployera styrkor via sjön eller via luften och utgångsgruppera innan den där enstaka veckan har tagit sitt, enligt ÖB Sverker Göransson, oundvikliga förlopp och Gotland och/eller norra Norrland är taget?


Vi kan välja att försvara antingen Gotland eller Norrland, enveckasförsvaret gäller bara en region och bara om IO14 uppfylls.


Svaret beror lite på vad det är för vapenslag vi förväntar oss ska hjälpa oss, och vilken del av Sverige det rör sig om. Flygförstärkningar skulle i princip kunna hinna hit innan veckan är över.


Men då har vi kanske inte kvar några relevanta flygbaser med tanke på att vi sannolikt blivit förbekämpade. Då hamnar vi i ”fait accompli” vad avser Gotland.


Amerikanska marina styrkor och gröna styrkor behöver 2-3 veckor på sig att deployera i svensk hamn på svensk mark.


Det som eventuellt skulle göra någon skillnad på öjn (Gotland) är luftlandsatta jägare med laserbelysare (till belysning av mål för Nato-flygattacker med start från svenska, norska eller danska flygbaser) och FGM-148 Javelin (mot stridsfordon), så länge som Ryssland inte har hunnit deployera medel- till långräckviddigt luftvärn på öjn.


I Norrland blir våra flygbaser sannolikt också förbekämpade. Men möjligen så är järnvägsförbindelsen mellan norska Trondheim, där USA åtminstone tidigare har förhandslagrat materiel, och Luleå intakt alt. kan repareras snabbt.


Göteborgs hamn kan användas, men Ryssland kan hota med att minera den. Oavsett om de gör verklighet av hotet eller inte så kommer man inte våga använda hamnen innan man har minsökt/minsvept. Om finska armén håller ut i cirka 3 veckor så hinner amerikanska mekaniserade förband ta sig till Norrland via järnvägen.


Men det finns ingen anledning att anta att järnvägen förblir intakt hela vägen. Fast hela vägen kanske inte behövs. Men Gotland är förlorat så länge som vi inte har en 20 000 hungriga amerikanska hjärtan på öjn permanent. Pest och kolera, det är bara att välja!


Jag hoppas att ÖB:s utsaga om ”enveckasförsvaret” ska visa sig vara gravt missvisande och att vi kan försvara öjn själva, åtminstone så länge som vi har permanenta baser på ön, luftvärn, mekaniserade trupper och infanteri och ett sjömålsrobotkompani.

  

Svenska enheter saknar interoperabilitetsförmåga att samöva med Natoländers Marin- eller flygflottiljer, eftersom vi saknar (-2013) kryptonycklar då vi inte är med i NATO. Det talar emot en svensk Natoanslutning.


Varje land har unika förutsättningar i unika tider. Sverige och Finland har av Ryssland varnats i förtäckta ordalag för att gå med i Nato.


Vår situation kan liknas vid en tillitsövning där en person blundar, korsar armarna och faller bakåt mot en person som ska fånga upp honom i fallet. Kommer USA att fånga upp oss i vårt fall bakåt, eller kommer vi att slå i marken utan någon möjlighet att dämpa fallet?


Å andra sidan så deltar Sverige i de återkommande internationella samövningarna Baltops, Northern Coasts’ och Archtic Challenge Excercise, där deltagare från flera länder i Europa samt USA medverkar. Vi medverkar redan i RFP (Reserve Forces Pool) inom ramen för Natos Response Forces.


Archtic Challenge Excercise leds roterat av Sverige, Finland alt. Norge. Baltops leds av USA för bästa interoperabilitetsförmåga på övningen. Vanligtvis deltar 13-14 länder var av 3 stater inkluderat Sverige som inte är med i Nato.

 

I Baltops 2015 deltog 17 länder. Ryssland var av eget val inte en av dessa länder. Övningen kom i huvudsak att bedrivas på Östersjön, vattnen kring Bornholm och strandnära platser i Sverige och Polen vilket innebär att övningsområdet i stora drag sträcker sig från södra Östersjön, med vissa moment på Ravlunda övningsområde nordväst om Kivik på skånska Österlen (östra Skåne) och Ustka övningsområde i Polen.


Vår medverkan i Baltops, Northern Coasts’ och Archtic Challenge Excercise talar för en svensk Natoanslutning.


Överingenjör Helge Löfstedt uttryckte sig så här om vår antagliga samarbetsvillighet i tidskriften Försvarsutbildaren nr tre 2014; ”Problemet är väl närmast hur Sverige skall undvika att hamna i en situation där hjälpen tar sig förödmjukande former och som leder till att svenska önskemål negligeras i samband med konfliktens utveckling.”

 

Det är ett falskt axiom att Ryssland inte skulle ha viljan eller förmågan att angripa ett ensamt Sverige. I Georgienkriget 2008 stod ett ensamt Georgien med långt gångna planer på att gå med i NATO, mot en rysk angripare, och det ryska angreppet var planerat enligt Putins egen utsago flera år efteråt.


Det finns en hotbild mot ett singulärt Sverige, om ifall våra politiker säger att vi ska gå med i NATO, precis som det fanns en hotbild mot Georgien 2008.


Det måste dessutom verka mycket lockande för Kreml att säkra sin strategiska norra flank till en rimlig kostnad i ett europeiskt storkrig. Det skulle involvera norra Norrland, Finland och Norge från Narvik och upp till Nordkalotten utöver Gotland, danska Bornholm och Skåne.

 

Frågan är ifall Ryssland verkligen tror att det skulle bli lättare att säkra sin norra flank än det skulle bli att segra i Centraleuropa. Om jag tillåts svara i Kremls ställe.


Det skulle det kunna bli om man med ’seger’ även räknar in vinst genom de utsatta staternas politiska och militära försummelse, samt resultatet av genomförandet av klassisk rysk utpressnings- och hotretorik mot de skandinaviska staterna.


I Centraleuropa fungerar inte den klassiska utpressnings- och hotretoriken lika bra. Putin kan ta en liten bit i taget i det som man förr, när Tysklands östra gränser låg mycket längre österut, benämnde Centraleuropa. Eller så kan Putin ta en stor tugga i Skandinavien, som Hitler gjorde.


Jag anser att ett svenskt Natomedlemskap bör debatteras. Men beslutet bör lämnas i händerna på folket genom ett allmänt referendum, och inte i händerna på politikerklassen som ju ändå inte är insatt i någonting som har med försvaret att göra, förutom genusfrågan och värdegrunden då.


Ett folkligt referendum fungerar som ett extra säkerhetsnät för Sverige som stat, för det blir inte alls lika lätt för Putin att militärt angripa valda delar av Sverige om ifall beslutet om Natomedlemskap är underbyggt av svenska folket.


Nu tror jag inte att angreppet kommer att bli av militär art, utan angreppet kommer att komma i form av en utdragen cyberattack och/eller genom en ekonomisk konspiration mot Sverige.

 

Det enda som kan avskräcka ryssarna från en cyberattack är om vi har en offensiv förmåga att angripa Ryssland med samma medel. Georgiens president Michail Saakasjvili trodde att NATO skulle ingripa ifall Ryssland angrep Georgien militärt.


Men Georgien har ett säkerhetspolitiskt mer isolerat geografiskt läge därför att de har bara en tillfartsväg till lands (från Natolandet Turkiet) än vad Sverige har via e.g. Norge. Plus att flygplatsen vid Georgiens huvudstad Tbilisi ligger isolerat till.

 

Dessutom har Turkiet en modern historia av att alltid se till sitt eget bästa oavsett konsekvenserna för andra stater och det är Turkiet som kontrollerar sunden Bosporen och Dardanellerna mot Svarta havet. Ett Natoingripande var knappt möjligt.

 

Georgien 2008 var det berömda ”lackmustestet”. Det blir förstås mer av ett risktagande för Ryssland att angripa Sverige innan vi hinner gå med i NATO, än det var att angripa det isolerade Georgien. Men spelare finns det gott om.

 

Jag har tidigare varit emot en svensk Natoanslutning av säkerhetspolitiska och personliga skäl. Omm Sverige ska gå med i NATO, så åtminstone måste vi först avveckla huvuddelen av vår handel med Ryssland, för annars så kommer Putin att använda den som ett vapen mot oss.

 

Som jag skrev tidigare så måste vi ha en offensiv cyberkrigföringsförmåga, och gärna ett kraftigt förstärkt försvar, men det sistnämnda är nog att begära för mycket av politikerklassen. Innan dess kan vi inte gå med i ett NATO.


Men det är inte vad jag tycker som är viktigt, svenska folket måste få säga sitt. Ett folkligt referendum måste sammanfalla väl med det minskande beroendet av rysk olja och andra råvaror.

 

En stormakt som Ryssland har inte alla fördelar man kan ha. De kan bete sig illa utan att det straffar sig, men de kan knappast starta krig utan ett tillräckligt bra casus belli för sig själva, för sitt eget folk, för Gud och för världen, som de försöker att provocera fram.


Att vi går med i NATO kan vara ett sådant motiv. Men om vi håller oss kalla och inte svarar på provokationer så hinner vi rusta upp och vara redo, med bättre utrustning, utbildningsdoktrin och gjorda förberedelser än dem. Det är vårt äss att spela som liten effektiv stat i Rysslands periferi.

 

Anta istället att Kreml är irrationellt, eller hårt trängt. I så fall verkar ett Natomedlemskap logiskt. Men det är inte bara att tro att vi kan gå med i NATO precis när det står klart att vi kommer att bli attackerade av Ryssland.


Sådant måste i Natoländerna anses mycket ofint och osolidariskt och kan rendera i ett avslag på en Natoansökan. Ingen vill skicka hjälp till ett sådant land. Det enda som kan rädda oss då är om även de baltiska staterna dras in i konflikten samtidigt, för då skrider den enda aktören in som kan göra något åt detta, nämligen USA.

 

När Ryssland väl har konsoliderat Gotland och Skåne och placerat ut luftvärn (på Gotland) respektive sjömålsrobotar (i Skåne), om amerikanarna ännu inte har ingripit, så kan de lugnt promenera in i Baltikum och säkra Nordkalotten. Men Nato kan då stänga inne Ryssland i Östersjön.



Jag tänker att Ryssland kan tänkas försöka hitta sprickor i de svensk-finska relationerna. De hoppas på att det ena landet inte ska ansöka om Natomedlemskap utan att det andra landet gör gemensam sak, och att det därför inte kommer att bli något medlemskap för något av länderna.


På det sättet är Sannfinländarna farliga som arbetat för att ta ifrån den svensktalande delen av Finlands befolkning medborgerliga rättigheter. Det kan komma att slå tillbaka mot dem själva. Jag tror att Finland är mer beroende av att haka på ett svenskt medlemskap än vad Sverige är beroende av att haka på ett finskt medlemskap.


Finland kan nog med Natos ögon sett lättare offras än Sverige. Det kan försätta Finland i en svår sits om Sverige ansluter sig till Nato utan ett samagerande med Finland.

 




Roger M. Klang

 



Källor: 

http://www.cepa.org/sites/default/files/styles/medium/Baltic%20Sea%20Security%20Report-%20%282%29.compressed.pdf

http://www.dn.se/nyheter/varlden/amerikansk-rapport-ryssland-ovade-pa-att-inta-gotland/


                           




Annons:


Target Africa
Människorättskämpen Obianuju Ekeocha gör upp med modern kolonialism i boken Target Africa.

Kristna Värdepartiet
Att bry sig om 150 000 liv är viktigare än en ny regering!
Att bry sig om 150 000 liv är viktigare än en ny regering!
Roland Ohlsson från Kristna Värdepartiet bemöter Lukas Berggrens artikel


Partiet som tar kvinnornas parti
Kristna Värdepartiet är ett parti som står upp för kvinnors rättigheter, skriver en grupp kvinnliga partimedlemmar.

Kristna Värdepartiet
Roland Ohlsson: Kompromiss är fel väg att gå
Roland Ohlsson: Kompromiss är fel väg att gå
Roland Ohlsson från Kristna Värdepartiet bemöter de tre pingstprofilernas debattartikel om varför de anser att man bör rösta på KD.


Kristna Värdepartiet
Lars Borgström: Bestraffa inte kollektivt!
Lars Borgström: Bestraffa inte kollektivt!
Kristna Värdepartiets Lars Borgström ifrågasätter Liberalernas kollektivbestraffning av religiösa friskolor.


Om Pride och människovärdet
Människovärdesprincipen gäller för alla. Men människans förutsättningar gäller också för alla. När ”HBTQ”-rörelsen vänder sig mot dessa motverkar den människovärdet.

Livets marsch i Linköping
På nationaldagen marscherade ett femtiotal personer för livet.




Israel firades på Öckerö
Med anledning av staten Israels 70-årsfirande hölls en samling på Öckerö den 21 april

Det enda partiet som står upp för de ofödda
Kristna Värdepartiet är det enda partiet som verkligen står upp för de ofödda, menar Annette Westöö.


Kulturens tystnad
Om den svenska kulturen och dess relation till kommunismen.

Skolan
Krafttag mot våldet i skolan
Krafttag mot våldet i skolan
Krafttag krävs mot våldet i skolan. En trygg skolmiljö är grundläggande för barnens psykiska välbefinnande, skriver Lars Borgström och Annette Westöö, talespersoner för Kristna Värdepartiet.


Kristna Värdepartiet
Samtycke – den sista moraliska bastionen!
Samtycke – den sista moraliska bastionen!
Debattartikel av Mats Selander, ordförande för Kristna Värdepartiet

Inrikes
Medborgarjournalisten Bechir Rabani död – arbetade med granskning av Aschberg.
Medborgarjournalisten Bechir Rabani död – arbetade med granskning av Aschberg.
Bechir Rabani, känd från organisationen Megafonerna, avled plötsligt tidigt på fredagsmorgonen under mystiska omständigheter.


Inrikes
Unik granskning av Robert Aschbergs verksamhet
Unik granskning av Robert Aschbergs verksamhet
Robert Aschberg med ett tydligt kommunistiskt förflutet har hyllats i medier som “trolljägare” och flitig “antirasist”. Men vilka motiv och krafter ligger egentligen bakom hans arbete?




Inrikes - Intervju
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Intervju med aktören för en av Sveriges mest aktiva alternativmediasajter.

Nyheter - Norden
Islamistiska regler i danska skolor
Islamistiska regler i danska skolor
Två före detta lärare vid skolan Nord-Vest beskrev hur barnen på skolan talade om danskar i termer som "de och vi". I en poesitävling komponerade flera barn dikter som beskrev deras önskan att klå upp och bryta benen och händerna på de "danska svinen".


Hälsa och hållbar utveckling
Lars Bern redogör för vad han anser vara de verkliga miljöproblemen till skillnad från klimathysterin.

Ledare
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Jämställdhetsdebatten i Sverige väljer selektivt ut fakta som ger en falsk bild av att ojämnställdhet bara är till männens fördel.


Utrikes - Mellanöstern
Tel Aviv – vegan capital of the world
Tel Aviv – vegan capital of the world
Med 400 veganska och vegetariska restauranger gör Tel Aviv namn för sig som “vegan capital of the world”.

Analys - Ekonomi - Per Bylund
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Per Bylund analyserar påståendet om Kinas fantastiska tillväxt.


Åsikt -Insändare
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Inte en enda kommentar har lagts ut på någon av de 31 inläggen av Josef Svenberg (mp) på Ekot, men ändå lämnade jag en kommentar. Märk väl en rumsren fast kritisk kommentar.

Utrikes
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet lägger en 826 km lång järnvägsförbindelse på sina territorier. Frågan är hur kineserna ska lösa frågan med hur de ska komma över eller under den 300 km långa sträckningen över Kaspiska havet.


Ryska revolutionen 100 år
7 november 1917 inträffade ryska revolutionen, en händelse som mer än någon annan fullföljde konsekvenserna av människans förkastande av Gud, då den i stället överlämnade makten till egenmäktiga människor. Vi ser dess mönster och inflytande tydligt hos oss än idag.

Reformationen och musiken - inte bara församlingen
Idag är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser, vilket inledde reformationen. Ofta har församlingens nyvunna roll tolkats som något av ett lekmannaideal eller ett slags likställande av roller. Luther vill dock samtidigt behålla expertis på olika områden; ett av dem var musikens.


Intervju: Peter Ahlman från The Last Reformation Sweden
I Kristna kretsar så är de både älskade och hatade. Vissa kristna anser att de är den rörelse som är mest bibeltrogna, medans andra anser att de håller på med villolärar. Vi har intervjuat personen bakom The Last Reformation Sweden.

Krönika - Lars Bern
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Lars Bern kommenterar de senaste skandalerna inom vänstern och media.


Nyheter - Utrikes - Vetenskap
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center

Ekonomi
Efterfrågan skapar inte arbete
Efterfrågan skapar inte arbete
Det är nästan universellt accepterat idag att efterfrågan (läs: konsumtion) skapar arbetstillfällen. Den här övertygelsen stödjer den generella Keynesianska idén att regeringar bör ”stimulera” ekonomin, antingen genom finans- eller penningpolitik, när den genomgår en recession.


Nyheter - Israel
Israel dominerar cyber security-marknaden
Israel dominerar cyber security-marknaden

odtülüler dershanesi ankara kız yurdu yurt kızılay dershaneler