Historia: Tillbaka till medeltiden I
Här följer första delen av Stefan Pehrsons serie om hur kristendomen påverkat västerlandet. Del ett: Karl den store och grundläggningen av Europas skolsystem.
Historia: Tillbaka till medeltiden I
Publicerades 2015-05-07

 

Inledning


Det talas ofta om ”renässansen” som en rörelse, som inledde resan bort från det kristna inflytandet under medeltiden och tillbaka till ett fokus på människan, närmare bestämt individen. En sådan människoideologi är dock svår att finna under antiken, den epok på andra sidan ”mellantiden” som skulle ”pånyttfödas”, vilket ordet betyder. Det var en hård period, präglad av härskarkult å ena sidan och institutionaliserat slaveri å den andra. Om något, räknades stora män som Alexander den store och Gajus Julius Caesar som förebilder. I många avseenden visar emellertid deras föredöme att makt är rätt och människan medel snarare än mål. Staten står över människan, inte minst i Romarrikets fall. Samtidigt fanns förstås litterära storheter och filosofer av olika slag. Lagstiftningen skulle bilda modell.



Den stora orsaken till den omtalade renässansen på 1400-1500-talen var inflödet av lärda flyktingar efter den ottomansk-turkiska erövringen av de sista resterna av Östromerska riket (Bysans), Grekland och huvudstaden Konstantinopel. Den var dock inte först. Redan på 1100-talet uppkom en renässans genom återupptäckten av de grekiska författarna efter återerövringarna av Spanien och Sicilien från muslimerna och korstågen.



Den första renässans vi kan räkna inföll dock redan under den kristne härskaren Karl den store och hans efterträdare på 700-800-talen. Vid Västromerska rikets sammanbrott hade de germanska frankerna brett ut sig även över Gallien (nu ”Frankrike”). Till skillnad från de andra germanstammarna antog de på 490-talet romersk-katolicism och hade därför ett gott förhållande till påven. Som faktisk ledare under dåvarande kungaätten merovingerna besegrade Karls farfar Karl Martell muslimerna – som trängt upp genom Spanien ända in i södra Gallien – vid Poitiers 732. Martells son Pippin den lille tog med påvens stöd själv kungamakten 751. Formellt lydde Italien under kejsaren i Konstantinopel, men bytte nu beskyddare till Frankerriket. Genomgående understödde frankerna anglosaxiska kristna missionärer på kontinenten, organiserade av Rom.

 


Pippins son Karl (den store) blev kung 768. På olika håll utkämpade han krig och erövrade områden. För att hålla samman sitt stora rike utfärdades särskilda lagar, kapitularier (med olika kapitel). Tidigt inskärptes exempelvis skyldigheten att acceptera kompensation i stället för blodshämnd. Genom kapitularier i olika ämnen fortsatte organiserandet av riket. Rättvisa skipades runt om i landet genom kungens ”sändebud”, missi. Samtidigt blev utbildning en huvudangelägenhet i Karls politik.

 



Karl den stores utbildningsprogram


Kung Karl började nu knyta lärda män till sig. I Italien fanns manuskript och lärdom. Härifrån rekryterades Paulinus av Aquileia, Paulus Diaconus och Petrus av Pisa. När en disputation mellan Petrus och juden Lullus hölls i Pavia fanns bland åhörarna en tillrest anglosaxisk lärd, diakonen Alkuin av York. Han var rektor över katedralskolan i York, tidens kanske mest framstående skola med ett rikt bibliotek bestående av all upptänklig litteratur.

 


Något år senare, 781, möttes Karl och Alkuin i Parma. Nu erbjöds han att bli ledare för kungens nyinrättade palatsskola. När han tillträdde året därpå förde han med sig såväl Yorks bildningsideal som bokavskrifter. Utbildningsprogrammet bestod av de sju ”fria konsterna” från antiken; undervisningsspråket var latin. Här undervisade Alkuin kungen själv, prinsarna inklusive Ludvig (den fromme) och andra släktingar. Dessutom deltog begåvade unga män, som senare gjorde karriär som biskopar, samt kungens vän Einhard. I Karls biografi, Vita Caroli Magni, berättar Einhard:

 

”Han odlade flitigt de fria konsterna, och höll dem som undervisade i dem i hög aktning och gav dem stor heder. Han tog lektioner i grammatik av Petrus av Pisa, som vid den tiden var en gammal man. En annan diakon, Alkuin av Britannien, med efternamnet Albinus, en man av saxisk härkomst, var tidens främste lärde. Alkuin var hans lärare i de andra ämnena. Kungen spenderade mycket tid och arbete med honom för att studera retorik, dialektik och särskilt astronomi. Han lärde sig matematik och brukade undersöka himlakropparnas rörelser med nyfikenhet och intelligent noggrannhet.”

 

Man kan känna tyngden av Karls utbildningssatsning i att han själv aldrig lärde sig skriva. Han hade börjat för sent och hade föga framgång.

 



Systematisk skolorganisation


Palatsskolan blev alltså från 782 ett slags modell för utbildningen i Frankerriket. Hovet var emellertid rörligt, och först 794 kan Aachen kallas huvudstad. Där byggdes ett betydande palatskapell. Karls plan var dock en fullständig systematisering av skolsystemet. Forskaren A. F. West framhåller i Alcuin and the Rise of the Christian Schools särskilt ett brev, som han kallar medeltidens första allmänna stadga om utbildning: Biskopsdömen och kloster bör ”vara nitiska i odlandet av lärdom och i att undervisa dem som genom Guds gåva har förmågan att lära”. Var och en måste lära sig sin uppgift.

 

Det gäller att få fram lärare: ”Sådana män ska verkligen utväljas för detta arbete som har både viljan och förmågan att lära och en önskan att undervisa andra.” Kopior av brevet skulle sändas ut till alla biskopar och kloster. I den betydelsefulla ”Allmänna uppmaningen” (Admonitio generalis) 789 befaller han inrättandet av katedralskolor i stiftsstäderna och klosterskolor: ”Och låt dem ta till sig inte bara barn i slavståndet utan också fria mäns söner. Och låt inrätta skolor i vilka pojkar kan lära sig läsa. Rätta noggrant psalmerna, skrivtecknen, sångerna, kalendern, grammatiken i varje kloster eller biskopsdöme, och de katolska böckerna”. Programmet har kallats ”den karolingiska renässansen”. Den innefattade kunskaper på alla plan, men inte minst språkligt.



Som ett led i ansträngningarna systematiserades kopiering av böcker i klostrens skrivarstugor. Man utvecklade dessutom en enklare skrift, vad vi idag kallar små bokstäver, minuskler, ”karolingisk skrift”. Majuskler, alltså stora bokstäver, behölls för rubriker, början av meningar, initialer med mera. Därmed kombinerades två teckentyper, som är brukligt än idag. Under 1100-talet övergick den i gotisk skrift. Nästan alla antika skrifter i väst bevarades genom detta program i karolingisk skrift. När humanisterna under 1300- och 1400-talen upptäckte antikens litteratur trodde de därför att den skriften var den som författarna själva använt. Den återupplivades därför i varianten antikva, ”den gamla”. Tryckkonstens uppkomst befäste omsider detta.

 



Kejsarkröningen och fortsättningen


Karl gjorde flera besök i Rom. Under mässan i Peterskyrkan juldagen 800 gick påven plötsligt fram och krönte honom till kejsare, och folket hyllade honom. Enligt biografen Einhard blev han förargad, men det är oklart huruvida det var uppgjort. Genom handlingen ansågs det Västromerska riket ha återupplivats. År 476 hade det upphört genom en statskupp. Den lärde Alkuin förblev kungens förtrogne, men kritiserade hans hårda behandling av saxarna:

 

”Tron föds, lär S:t Augustinus, av viljan, inte av tvång. En människa kan dras in i kristendomen, aldrig tvingas in. /…/ De som undervisar i kristendom måste utbildas efter apostlarnas exempel. De måste vara predikanter, inte rövare, och lita enbart på Guds godhet.”

 

 

Alkuins elever förde arvet vidare, även till vårt land. Karls kusin Adalhard blev abbot över klostren Corbie och dess avläggare i den tyska rikshalvan, Corvey, där Ansgar var munk. Sedan Karl dött 814 initierade hans son och efterträdare Ludvig den fromme missionen till Norden under Ansgars ledning. Mest berömd av Alkuins elever är Hrabanus Maurus, abbot i Fulda, sedan ärkebiskop i Mainz; han understödde Birkas lokale biskop Gautbert. Katedralskolor uppkom i hela Västeuropa, omsider även i vårt land. Under 1600-talet övergick de i gymnasier.

 


Stefan Pehrson


                           




Annons:


Om Pride och människovärdet
Människovärdesprincipen gäller för alla. Men människans förutsättningar gäller också för alla. När ”HBTQ”-rörelsen vänder sig mot dessa motverkar den människovärdet.

Livets marsch i Linköping
På nationaldagen marscherade ett femtiotal personer för livet.


Israel firades på Öckerö
Med anledning av staten Israels 70-årsfirande hölls en samling på Öckerö den 21 april

Det enda partiet som står upp för de ofödda
Kristna Värdepartiet är det enda partiet som verkligen står upp för de ofödda, menar Annette Westöö.


Kulturens tystnad
Om den svenska kulturen och dess relation till kommunismen.


Skolan
Krafttag mot våldet i skolan
Krafttag mot våldet i skolan
Krafttag krävs mot våldet i skolan. En trygg skolmiljö är grundläggande för barnens psykiska välbefinnande, skriver Lars Borgström och Annette Westöö, talespersoner för Kristna Värdepartiet.

Kristna Värdepartiet
Samtycke – den sista moraliska bastionen!
Samtycke – den sista moraliska bastionen!
Debattartikel av Mats Selander, ordförande för Kristna Värdepartiet




Inrikes
Medborgarjournalisten Bechir Rabani död – arbetade med granskning av Aschberg.
Medborgarjournalisten Bechir Rabani död – arbetade med granskning av Aschberg.
Bechir Rabani, känd från organisationen Megafonerna, avled plötsligt tidigt på fredagsmorgonen under mystiska omständigheter.

Inrikes
Unik granskning av Robert Aschbergs verksamhet
Unik granskning av Robert Aschbergs verksamhet
Robert Aschberg med ett tydligt kommunistiskt förflutet har hyllats i medier som “trolljägare” och flitig “antirasist”. Men vilka motiv och krafter ligger egentligen bakom hans arbete?


Inrikes - Intervju
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Intervju med aktören för en av Sveriges mest aktiva alternativmediasajter.

Nyheter - Norden
Islamistiska regler i danska skolor
Islamistiska regler i danska skolor
Två före detta lärare vid skolan Nord-Vest beskrev hur barnen på skolan talade om danskar i termer som "de och vi". I en poesitävling komponerade flera barn dikter som beskrev deras önskan att klå upp och bryta benen och händerna på de "danska svinen".


Hälsa och hållbar utveckling
Lars Bern redogör för vad han anser vara de verkliga miljöproblemen till skillnad från klimathysterin.

Ledare
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Jämställdhetsdebatten i Sverige väljer selektivt ut fakta som ger en falsk bild av att ojämnställdhet bara är till männens fördel.


Utrikes - Mellanöstern
Tel Aviv – vegan capital of the world
Tel Aviv – vegan capital of the world
Med 400 veganska och vegetariska restauranger gör Tel Aviv namn för sig som “vegan capital of the world”.




Analys - Ekonomi - Per Bylund
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Per Bylund analyserar påståendet om Kinas fantastiska tillväxt.

Åsikt -Insändare
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Inte en enda kommentar har lagts ut på någon av de 31 inläggen av Josef Svenberg (mp) på Ekot, men ändå lämnade jag en kommentar. Märk väl en rumsren fast kritisk kommentar.


Utrikes
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet lägger en 826 km lång järnvägsförbindelse på sina territorier. Frågan är hur kineserna ska lösa frågan med hur de ska komma över eller under den 300 km långa sträckningen över Kaspiska havet.

Ryska revolutionen 100 år
7 november 1917 inträffade ryska revolutionen, en händelse som mer än någon annan fullföljde konsekvenserna av människans förkastande av Gud, då den i stället överlämnade makten till egenmäktiga människor. Vi ser dess mönster och inflytande tydligt hos oss än idag.


Reformationen och musiken - inte bara församlingen
Idag är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser, vilket inledde reformationen. Ofta har församlingens nyvunna roll tolkats som något av ett lekmannaideal eller ett slags likställande av roller. Luther vill dock samtidigt behålla expertis på olika områden; ett av dem var musikens.

Intervju: Peter Ahlman från The Last Reformation Sweden
I Kristna kretsar så är de både älskade och hatade. Vissa kristna anser att de är den rörelse som är mest bibeltrogna, medans andra anser att de håller på med villolärar. Vi har intervjuat personen bakom The Last Reformation Sweden.


Krönika - Lars Bern
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Lars Bern kommenterar de senaste skandalerna inom vänstern och media.

Nyheter - Utrikes - Vetenskap
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center


Ekonomi
Efterfrågan skapar inte arbete
Efterfrågan skapar inte arbete
Det är nästan universellt accepterat idag att efterfrågan (läs: konsumtion) skapar arbetstillfällen. Den här övertygelsen stödjer den generella Keynesianska idén att regeringar bör ”stimulera” ekonomin, antingen genom finans- eller penningpolitik, när den genomgår en recession.

Nyheter - Israel
Israel dominerar cyber security-marknaden
Israel dominerar cyber security-marknaden


Nyheter - Mellanöstern
Palestinska skolor hyllar terrorister
Palestinska skolor hyllar terrorister

Sverige - Teknik
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem


Krönika - Roger Klang
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Varför fick Nordiska Motståndsrörelsen helt plötsligt så mycket utrymme i statsmedierna i samband med en för dem vanligt förekommande demonstration? Och varför drev tillståndsmyndigheterna på för att demonstrationen skulle gå förbi den judiska Synagogan i Göteborg? Jag funderade på det i flera dagar, kanske en vecka, tills svaret kom.

Politik - Svenska migrationskrisen
Sveriges nya instabilitet
Sveriges nya instabilitet
Om USA 2015 hade tagit emot en lika stor andel asylsökande, i förhållande till sin egen befolkning, som Sverige tog emot, så skulle USA ha tagit emot 5,2 miljoner asylsökande.


Utrikes
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
AfD är valets stora vinnare. I valet 2013 landade man med 4,7 procent av rösterna strax under femprocentsspärren. Partiet tog plats i 14 av Tysklands 16 delstatsparlament. Starkast är man i Sachsen-Anhalt med 24,2 procent och i Mecklenburg-Vorpommern med 20,8 procent.

Bilgisayar Bakım Anlaşması Asus Laptop Servisi Ankara Web Tasarım Ankara DershaneAnkara Kız Yurtları