Krönika: Det odelade samhället
Stefan Pehrson reflekterar över samhällets organiserande princip och förutsättningarna för gemenskap utifrån första maj som historisk bakgrund.
Krönika: Det odelade samhället
Publicerades 2015-05-01

 2015-05-01

 

Redan franska revolutionen skilde på människor. Efter att ha inletts mera prövande och idealistiskt yrkade i slutet av 1792 de radikala bland revolutionärerna på kung Ludvig XVI:s avrättning. Han skulle ”dömas för brottet att han varit kung”. Eftersom han inte fått sin makt av det suveräna folket var han en usurpator, som själv tagit makten.

 

Ledaren advokaten Maximilien Robespierre ville i sitt tal inför nationalkonventet 3 december inte kalla det en process eller ledamöterna för domare. Han slutsats är helt mekanisk, med revolutionen som utgångspunkt:

 

”Att föreslå inledandet av en process mot Ludvig är en antirevolutionär tanke, för därigenom ifrågasätter man själva revolutionen. Om Ludvig kan kan bli föremål för en process, så kan han också frikännas, han kan befinnas oskyldig. Ja, han antas vara oskyldig tills han är dömd. Men om Ludvig kan antas vara oskyldig, hur går det då med revolutionen? Är den inte underkastad ovisshet, tvivel? Om Ludvig är oskyldig, då blir frihetens försvarare brottslingar, och rebellerna [mot folkets suveränitet] skulle vara sanningens vänner och den förtryckta oskuldens beskyddare. /.../ Med djup smärta uttalar jag därför den ödesdigra sanningen: det är bättre att Ludvig dör än att hundra tusen dygdiga medborgare omkommer. Ludvig måste dö därför att fäderneslandet måste leva.”

 

Resonemanget är helt strukturellt. Det innebär inte bara att absolut kungadöme av Guds nåde fördöms, utan att folkets suveränitet sätts i Guds ställe som yttersta princip, över mänskligt liv och död.

 

Idag ser vi samma tradition återupplivad inom radikalfeminismen, bland dem som ser rasism där det inte handlar om raser och inom den autonoma vänstern. Ja, man går ännu längre; den egna upplevda identiteten formuleras som ett krav mot det gemensamma samhället.

 

Varför har vi då en gemensam ordning? Varför är det – om något – inte förtryck att alls ha lagar som man måste följa eller diskriminering att ha en riksdag som får bestämma vilka lagarna ska vara? Om det ekonomiska eller sociala egentligen är det som styr, varför då inte arbeta ekonomiskt eller socialt? Om könet inte har betydelse, varför då ställa krav utifrån det?

 

Samhället handlar per definition om det gemensamma. Inte att alla är lika, att de har lika eller att de fungerar lika. Vissa saker är gemensamma, som behovet av utbildning, säkerhet, vård och respekt. I förhållande till de naturligt manifesterade enheterna, familjerna, arbetar staten utanför dem med fixerade ordningar och samhället mellan dem med inbördes hjälp och medmänsklighet. Liksom en familj kan stöda en annan när skäl och möjlighet finns, kan ett samhälle stöda ett annat. Men de kan inte upplösas, förnekas eller motarbetas. Familjen måste vara kvar för att samhället ska vara kvar, och utan samhälle kan vi inte ha en gemenskap, för vilkens bevarande statens fasta ordningar kan motiveras. Individer är vi allihopa, och framhållandet av det egna individskapet är tomt skryt.

 

Därför behöver vi ingen politik som bygger på kamp mellan olika grupper, det må vara sociala så kallade klasser, de politiserade könen eller människor som valt att flytta till ett nytt land och de som valt att bo kvar. Samhället bygger på gemenskap, inte kamp. Den som inte accepterar en gemensam ordning accepterar inte samhället som sådant.

 

Därför bortfaller även behovet av en särskild dag, som hävdar och hyllar kampen mellan grupper. Som utnyttjar den gemensamma ordningen för att ställa grupper mot varandra.

 

Första maj har inte alls börjat som en arbetarklassens dag. Under tidig medeltid användes först 1 mars som en dag för frankiska kungar att mönstra sitt manskap och hålla rådsförsamling. För klimatets skull flyttades dagen år 755 till 1 maj. Firandet fortlevde sedan utan politiska aspekter, främst i städerna, i form av stridslekar och skyttetävlingar. Festen spreds ut över nordvästra Europa och – via Tyskland – till Skandinavien. En gammal germansk vårsed att ”maja” med grönt togs in. Nu uppkom ”majstången”, som på grund av klimatet hos oss flyttats till midsommar.

 

Samtidigt hade majfirandet en stark kyrklig förankring. Under medeltiden var 1 maj helgondag för apostlarna Filippos och Jakob. Under 1400-talet övergick fokus till Sankta Valborg, firad samma dag. Då 1 maj samtidigt blev sista dagen före en fasta 3 maj uppfattades den som ett slags fastlag med rum för gyckel och upptåg. Detta präglade sederna för många hantverkslag och köpmannagillen. I början av 1500-talet uppförde djäknarna (elever) sång och gyckelspel på dagen. På landsbygden gjorde drängarna likadant. Utflykter i det gröna blev i senare tid ett borgerligt förstamajnöje. Samtidigt utvecklades bland studenterna i Lund och Uppsala ett valborgs- och förstamajfirande, som kan gå tillbaka på djäknarnas majfest.

 

Efter denna långa utveckling var det först 1889 som 1 maj blev en internationell dag för arbetardemonstrationer. 1939 blev den i vårt land ”helgdag” utan kyrklig karaktär. Än idag fungerar den som en högtidsdag för dem som använder den gemensamma ordningen för att kollektivistiskt dela in människor i grupper, som man påstår befinner sig i kamp med varandra. Det är dags för folket att gemensamt tacka nej till detta.

 

Stefan Pehrson har en fil kand. i kyrkohistoria och är medlem i Kristna Värdepartiet

 

 

 


                           




Annons:


Livets marsch i Linköping
På nationaldagen marscherade ett femtiotal personer för livet.

Israel firades på Öckerö
Med anledning av staten Israels 70-årsfirande hölls en samling på Öckerö den 21 april


Det enda partiet som står upp för de ofödda
Kristna Värdepartiet är det enda partiet som verkligen står upp för de ofödda, menar Annette Westöö.

Kulturens tystnad
Om den svenska kulturen och dess relation till kommunismen.


Skolan
Krafttag mot våldet i skolan
Krafttag mot våldet i skolan
Krafttag krävs mot våldet i skolan. En trygg skolmiljö är grundläggande för barnens psykiska välbefinnande, skriver Lars Borgström och Annette Westöö, talespersoner för Kristna Värdepartiet.


Kristna Värdepartiet
Samtycke – den sista moraliska bastionen!
Samtycke – den sista moraliska bastionen!
Debattartikel av Mats Selander, ordförande för Kristna Värdepartiet

Inrikes
Medborgarjournalisten Bechir Rabani död – arbetade med granskning av Aschberg.
Medborgarjournalisten Bechir Rabani död – arbetade med granskning av Aschberg.
Bechir Rabani, känd från organisationen Megafonerna, avled plötsligt tidigt på fredagsmorgonen under mystiska omständigheter.




Inrikes
Unik granskning av Robert Aschbergs verksamhet
Unik granskning av Robert Aschbergs verksamhet
Robert Aschberg med ett tydligt kommunistiskt förflutet har hyllats i medier som “trolljägare” och flitig “antirasist”. Men vilka motiv och krafter ligger egentligen bakom hans arbete?

Inrikes - Intervju
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Amerikanska nyhetsanalyser firar 500 podcastavsnitt
Intervju med aktören för en av Sveriges mest aktiva alternativmediasajter.


Nyheter - Norden
Islamistiska regler i danska skolor
Islamistiska regler i danska skolor
Två före detta lärare vid skolan Nord-Vest beskrev hur barnen på skolan talade om danskar i termer som "de och vi". I en poesitävling komponerade flera barn dikter som beskrev deras önskan att klå upp och bryta benen och händerna på de "danska svinen".

Hälsa och hållbar utveckling
Lars Bern redogör för vad han anser vara de verkliga miljöproblemen till skillnad från klimathysterin.


Ledare
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Sverige har en bit kvar till verklig jämställdhet
Jämställdhetsdebatten i Sverige väljer selektivt ut fakta som ger en falsk bild av att ojämnställdhet bara är till männens fördel.

Utrikes - Mellanöstern
Tel Aviv – vegan capital of the world
Tel Aviv – vegan capital of the world
Med 400 veganska och vegetariska restauranger gör Tel Aviv namn för sig som “vegan capital of the world”.


Analys - Ekonomi - Per Bylund
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Kinas ekonomiska mirakel är en bluff
Per Bylund analyserar påståendet om Kinas fantastiska tillväxt.




Åsikt -Insändare
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Statstelevisionen ska även fomellt bli statstelevision
Inte en enda kommentar har lagts ut på någon av de 31 inläggen av Josef Svenberg (mp) på Ekot, men ändå lämnade jag en kommentar. Märk väl en rumsren fast kritisk kommentar.

Utrikes
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Ett etappsteg på det kinesiska Sidenvägsprojektet spikat
Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet lägger en 826 km lång järnvägsförbindelse på sina territorier. Frågan är hur kineserna ska lösa frågan med hur de ska komma över eller under den 300 km långa sträckningen över Kaspiska havet.


Ryska revolutionen 100 år
7 november 1917 inträffade ryska revolutionen, en händelse som mer än någon annan fullföljde konsekvenserna av människans förkastande av Gud, då den i stället överlämnade makten till egenmäktiga människor. Vi ser dess mönster och inflytande tydligt hos oss än idag.

Reformationen och musiken - inte bara församlingen
Idag är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser, vilket inledde reformationen. Ofta har församlingens nyvunna roll tolkats som något av ett lekmannaideal eller ett slags likställande av roller. Luther vill dock samtidigt behålla expertis på olika områden; ett av dem var musikens.


Intervju: Peter Ahlman från The Last Reformation Sweden
I Kristna kretsar så är de både älskade och hatade. Vissa kristna anser att de är den rörelse som är mest bibeltrogna, medans andra anser att de håller på med villolärar. Vi har intervjuat personen bakom The Last Reformation Sweden.

Krönika - Lars Bern
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Trumps våta dröm – vänsterns och medias moraliska skeppsbrott
Lars Bern kommenterar de senaste skandalerna inom vänstern och media.


Nyheter - Utrikes - Vetenskap
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center
Unik hjärtoperation utförd på Hadassah Medical Center

Ekonomi
Efterfrågan skapar inte arbete
Efterfrågan skapar inte arbete
Det är nästan universellt accepterat idag att efterfrågan (läs: konsumtion) skapar arbetstillfällen. Den här övertygelsen stödjer den generella Keynesianska idén att regeringar bör ”stimulera” ekonomin, antingen genom finans- eller penningpolitik, när den genomgår en recession.


Nyheter - Israel
Israel dominerar cyber security-marknaden
Israel dominerar cyber security-marknaden

Nyheter - Mellanöstern
Palestinska skolor hyllar terrorister
Palestinska skolor hyllar terrorister


Sverige - Teknik
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem
Sverige och Israel världsledande inom luftförsvarssystem

Krönika - Roger Klang
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Demonstration förbi den judiska Synagogan
Varför fick Nordiska Motståndsrörelsen helt plötsligt så mycket utrymme i statsmedierna i samband med en för dem vanligt förekommande demonstration? Och varför drev tillståndsmyndigheterna på för att demonstrationen skulle gå förbi den judiska Synagogan i Göteborg? Jag funderade på det i flera dagar, kanske en vecka, tills svaret kom.


Politik - Svenska migrationskrisen
Sveriges nya instabilitet
Sveriges nya instabilitet
Om USA 2015 hade tagit emot en lika stor andel asylsökande, i förhållande till sin egen befolkning, som Sverige tog emot, så skulle USA ha tagit emot 5,2 miljoner asylsökande.

Utrikes
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
Alternativ för Tyskland, AfD, blir tredje största parti, enligt prognoserna.
AfD är valets stora vinnare. I valet 2013 landade man med 4,7 procent av rösterna strax under femprocentsspärren. Partiet tog plats i 14 av Tysklands 16 delstatsparlament. Starkast är man i Sachsen-Anhalt med 24,2 procent och i Mecklenburg-Vorpommern med 20,8 procent.


Inrikes
Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur
Ny prorektor i Lund var inte valbar: får gräddfil till professur
Hur mycket våld kan man göra på det kollegiala systemet utan att förlora sin akademiska trovärdighet? Lund har för första gången hämtat sin prorektor utanför lärosätet, trots att uppdraget förutsätter att innehavaren redan har en anställning vid universitetet.